emelie

Det har ekat lite tomt här ett tag, jag har lite svårt att ta tag i saker at the moment. Jag har egentligen svårt att bara motivera mig själv att kliva upp om jag inte måste. Att ramla ut i ”verkligheten” efter år i musikalbubblan har varit tuffare än väntat. Jag har noll rutin, knappt nån självdisciplin och känner mig mest rätt nedstämd. Sen förstå mig rätt nu, jag är otroligt tacksam för att jag har ett jobb men min jobbsituation just nu är inte helt toppen och det påverkar mig väldigt mycket psykiskt.

 

Hur som helst så fick jag en mjukstart vecka 38 med jobbet, jag jobbade bara tre pass, utspridda under veckan. Annars så bestod veckan av ett återbesök hos Anette där jag fick lite övningar att kunna köra på gymmet nu när jag har gymkort. Jag tvingade då också med mig själv till gymmet några gånger för att köra det. Denna gång gick jag på ett 24/7 gym i stan i stället, mycket bättre och jag gillar verkligen tjej-gym-delen. Dagarna rullade mest bara på, men min favoritdag blev absolut fredagen då jag tog mina första dansklasser sen i juni! Jag hoppade in och tog treornas balett på SMU och det var helt underbart! Elvira var också där och tog samma klass så vi hann catcha up lite. Kroppen är ju både svag och stel men att få dansa igen var fantastiskt och mycket sitter ändå kvar. När jag ändå var på Base så passade jag också på att ta avc-jazzen efter lunch och det var lika underbart! Som jag har saknat jazzdiagonaler! Vi gjorde även en korre på slutet i lite mer kommersiell/funky stil men väldigt rolig! Jag levde mitt absolut bästa liv! Hög på endorfiner haha. När jag dansat klart för dagen åkte jag hem och duschade sen åkte jag in till stan igen för att gå ut en sväng med Arvid och Filip. Jag och Arvid var först och åt på MAX när han slutat jobba och så mötte Filip upp oss senare och så gick vi till Baras Imperium vid Medis. Senare på kvällen dök även Gustav och Alice upp. Det blev mycket catcha upp bara om livet generellt men också mycket prat om låtval och sånt inför showcaset vi alla ska göra senare i höst. Härligt att få bolla lite tankar kring det för det är enormt svårt att välja ibland. Det var så trevligt att få umgås med lite vänner igen.

 

Vecka 39 började med att vi var några som bokat sal 8 på skolan för att få öva lite inför showcaset och testa runt med några låtar. Det blev till slut bara jag och Filip som dök upp men det var härligt att få sjunga i en sal igen och inte behöva oroa sig för vad grannarna ska tycka haha. Vi höll på i en timme ungefär sen promenerade vi in till stan och jag passade på att gå till gymmet och köra min rehab. Jag jobbade sen tisdag, onsdag, torsdag och fredag. Vi hade också kickoff på jobbet på tisdagskvällen med hela Stockholms regionen. Det var info om våra märken och lite tävlingar. Jag var dock enormt trött och hungrig så jag gjorde så gott jag kunde. På fredagen sen började jag inte förens vid kl. 16 så då var jag inne på skolan igen på förmiddagen för att sjunga. Denna gång blev det jag och Nicole och även Elvira som dök upp på ett hörn. Vi sjöng och vi pratade. Jag och Nicole hade ju inte hunnits ses på nästan en månad heller så vi hade en del prat att komma i kapp med haha. Vi höll ändå på i några timmar sen behövde jag gå för att hinna äta nåt innan jobbet. Helgen bestod sen av jobb och att jag satt och spelade in selftape och klippte noter både fysiskt och i MuseScore, inte en lugn stund alltså.

 

Vecka 40 kom och det var helt plötsligt oktober, vad hände med tiden? Hur som helst så började jag veckan med ett återbesök hos Anette och jag hade ändå gjort framsteg även fast jag inte hunnit med att gå till gymmet lika ofta som jag skulle behövt. På tisdagen jobbade jag och började dagen med typ 4 nära-döden-upplevelser när jag skulle hämta leveransen och det var över 30 kollin och att dra de tunga pallarna på en palldragare genom en källare med nedförsbackar och svängar… jag trodde jag skulle bli ihjälklämd. Jag överlevde dock tack och lov men fy fan. På onsdagen var jag ledig och det var kanske årets sista varma dag så efter att ha varit uppe och tvättat på morgonen åkte jag in och mötte upp Nicole för att äntligen åka på vår lilla utflykt till Vaxholm som vi tänkt att vi ska ta hela sommaren men som aldrig blev av. Vi hade gjort matsäck och satt oss i solen vid vattnet för att äta. Det blåste nåt galet, Nicoles matlådelock till och med blåste i vattnet haha men det var annars supermysigt. Vi promenerade runt, hittade en bänk i lä och satt och njöt av solen och sen blev det en kanelbullefika på ett kafé, det var ju ändå kanelbullensdag. När det började närma sig kväll tog vi pendelbåten in till stan igen. Det var en helt underbar dag som bjöd på så mycket skratt, sol och givande samtal. Jag är så glad att vi äntligen kom i väg.

 

På torsdagen jobbade jag igen, jag jobbade varannan dag förra veckan… så det blev minst sagt lite hoppigt. På fredagen var jag ledig så jag passade på att åka in till Base och ta mellan-jazzen som Therese höll. Jag hade tänkt ta baletten också men den var full. Det var hur som helst både roligt och trevligt att dansa jazz, mycket teknikfokus och bara klassiska jazzdiagonaler. Korren de gjorde hade de gjort förut så jag försökte bara hänga med så gott det gick i bak där haha men det var kul det också, väldigt kravlöst liksom. Det är alltid fint att få se lite välkända ansikten, tvåor och treor men också gamla smuare och så stod jag en stund och pratade med Gustav (a.k.a. vaktis) efter klassen också. Skönt att få bli lite påfylld med energi både fysiskt och psykiskt.

 

Jag hade sen en galen jobbhelg, långa pass och galet med folk. På söndagen var jag också helt själv på lagret vilket jag i det bästa av världar egentligen inte borde varit. Jag sprang som en galning, det rasade på mig, jag drunknade i kartonger där nere och hade folk i båda walkiesarna försöka prata med mig i princip samtidigt hela tiden. Jag var gråtfärdig när jag gick hem, usch och fy.

 

Jobbveckan fortsatte för mig in på denna vecka, vecka 41. Först hade vi utbildning med skovården i måndags på morgonen vid 8.30 sen började jag jobba igen vid 14. Mellan så passade jag på att gymma och åka hem och äta lunch och kolla i efterhand på grenfinalerna från VM i artistisk gymnastik. Jag var på lagret igen i måndags och även om det tack och lov inte var lika galet som söndagen så blev det mycket på eftermiddagen och vi var väldigt få på plats. På tisdagen jobbade jag i butiken i alla fall men det var mycket och vi var få igen. Det tär på en och jag kan bara hålla tummarna på att det blir bättre.

 

I onsdags var jag ledig och då var jag inne på skolan igen och vi var ett helt gäng som träffades för att öva showcase. Jag, Nicole, Ida, Elvira och Bella var på plats! Vi turades om att sjunga våra låtar och ge feedback, det var både kul och givande, särskilt för interpretdelen. Sen var det bara härligt att få sjunga tillsammans och höra alla igen. När vi kände oss klara tog vi en lunch/fika på Karla Kafé innan det var dags att åka hem. Jag spenderade sen eftermiddagen med att få upp mina nya tavlor jag köpt på väggen. Torsdag och fredag bestod båda dagarna av jobb men efter jobbet i torsdags var jag och Ida och gymmade tillsammans och det är alltid trevligt! Mycket trevligare att gymma med nån än själv.

 

Jag har varit ledig i helgen, min första helt lediga helg på en månad och jag har äntligen fått tid att komma i kapp med livet. Igår var jag i gång hela dagen och städade, planterade om blommor, bar ner utemöblerna, gick med återvinningen, tvättade håret, fixade med naglarna, lagade mat och gud vet vad. Det var så välbehövligt och så enormt skönt att äntligen ha en helt ren lägenhet igen efter nästan en månad, det känns som en börda har lyft från axlarna. Idag har det varit lite lugnare. Putte var här och hälsade på, på förmiddagen då han är i stan och dömer en gympa tävling. Det var så trevligt att ses igen även om det bara blev ett par timmar. Vi har inte setts sen i maj och inte umgåtts sen jag minns inte ens, förra sommaren? Så det var verkligen på tiden! Nu ska jag spendera resten av dagen med att bocka av det sista på att-göra-listan och äntligen få tid att måla naglarna igen. Skönt att äntligen känna att man är i fas med allt.