emelie

Efter veckor av diverse förkylningssymptom av olika slag så var jag äntligen helt tillbaka på banan igen denna vecka. Tack och lov för det för jag höll verkligen på att tappa det helt där ett tag. Februari ändå, det är som man varje år glömmer hur jobbig denna vintermånad kan vara.

 

I måndags var jag ledig och eftersom jag då fortfarande kände mig lite öm i halsen och halvdöv från locket i örat tog jag det verkligen bara lugnt hela dagen. Stort fokus på återhämtning blev det så jag spenderade mest tid i soffan bara och drack te och kollade på dålig dag-tv och tiktoks. Jag läste också ut boken jag påbörjade veckan innan. Eller egentligen läste jag ut den på söndagskvällen men jag ville ha en anledning att skriva om den. Jag har ett mål att läsa minst en bok i månaden det här året, både för att det är kul och bra att läsa men också för att det är ett sätt att tackla min skärmtid som jag inte är nöjd med. Jag är i alla fall redan tre böcker in så det går ändå rätt bra om jag får säga det själv.

 

Boken jag läste var i alla fall Gillian Flynn’s Vassa föremål. Det är samma författare som har skrivit Gone Girl. Jag brukar inte läsa deckare/thriller böcker så ofta så den här var ett undantag men den fångade mig. Den handlar om en hårdnackad journalist som åker hem till sin gamla hemstad för att undersöka försvinnandet av två små flickor. Jag har svårt att riktigt greppa vad jag tyckte om den men den gjorde i alla fall nåt slags intryck på mig. Den är grotesk men samtidigt inte, huvudkaraktären känns ibland som en karikatyr på sig själv men ändå inte och alla karaktärer känns klibbiga på nåt sätt. Den slutade lite oanat också, vilket jag tror är anledningen till att jag inte kan släppa den. Hur som helst så rekommenderar jag den och skulle gärna ha nån att diskutera den med. Jag såg sen att det finns som serie på HBO så kanske tar jag mig tid att sen den där också.

 

I tisdags började jobbveckan, jag jobbade eftermiddagspasset och det var en oerhört långsam dag. Sen slog det om runt 18 då vi pga. sjukdom bara blev två i butiken de sista timmarna. Det kändes som jag körde ett lågintensivt trappintervallpass på två timmar så som jag fick springa upp och ner för trapporna till lagret.

 

I onsdags började jag verkligen känna mig helt frisk igen, nästäppan och hostan hade släppt helt och till och med locket i örat började ge med sig. Tack och lov och gudars skymning. Jag jobbade öppningspasset denna dag och var nere på lagret. Det gick bra, dagen rullade på och jag hade saker att göra hela tiden. När jag slutade sen åkte jag hem och tog tag i hårtvätt och matlagning. Jag hade sett ett recept på instagram med risoni och kyckling i nån krämig sås och tänkte att jag skulle göra ett försök. Matlagningsgudarna har dock inte varit på min sida på sistone… Det gick helt enkelt inte så bra, kycklingen blev torr, risonin överkokt, smaken knasig och det lyckades bränna fast i botten på grytan… Det var bara att äta ändå för jag har inte lust eller råd att slänga mat. Nu ska jag också tvinga i mig detta i matlåda i fyra dagar… suck. Jag kanske bara ska hålla mig till bakning istället. 

 

Torsdagen bjöd på ett långpass på jobbet, vi var lite kort om folk men det rullade på rätt okej ändå. När jag slutade sen blev det till att öva sång hemma i köket.

 

I fredags började jag inte jobba förens kl16 så då passade jag på att ta treornas balettklass på SMU. Det var underbart att vara tillbaka i danssalen. Eftersom jag var sjuk så pass länge så hade jag inte dansat på nästan tre veckor. Kroppen fick kämpa men jag älskade varje stund haha. Jag är så oerhört tacksam att vi får ta dessa klasser när det finns plats! Nicole var också på baletten och efter klassen så passade vi på att låna en sal och sjunga lite. Vi har ju båda audition nästa vecka och det är ju alltid trevligt att få sjunga i en sal och att ha nån som kan lyssna på en. När vi kände oss klara och Nicole var tvungen att åka så satt jag kvar i SMU-rummet en stund, åt min lunch och pratade lite med några av treorna om deras slutprod och en massa sånt. Jag hade ju fortfarande nån timme till att slå ihjäl innan jag började jobba så jag promenerade till Hötorget och satt mig där på ett fik en stund.

 

Jobbpasset sen kändes väldigt stressigt och lite övermäktigt även om jag verkligen försökte att bara ta det lugnt och inte lägga för stor press på mig själv att hinna klart med allt. Jag var nämligen på lagret och vanligtvis när man börjar 16 så brukar det mesta av leveransen vara klar så man kan fokusera på att städa och plocka och hämta skor. Men det är som sagt mycket sjukdom nu så de hade bara varit två i butiken på förmiddagen så när jag kom var större delen av leveransen kvar. Som om det inte var nog så bestod detta styckeplock nästan bara av stora påfyllningar av vårskor som då inte får plats på sina tidigare lagerplatser och liknande så jag satt i ett hav av staplade kartonger samtidigt som det var mycket beställningar och det vanliga kaoset. Djupandning och meditationstankar fick leda mig igenom passet haha… Jag hann till slut klart med inleveransen av allt styckeplock men det var en trött Emelie som åkte hem där på fredagskvällen.

 

Det kändes väldigt tacksamt med en ledig helg och jag hade en hel lista med saker som skulle bockas av. Jag hade lite svårt att komma igång igår så även om jag hann med väldigt mycket så tog det onödigt lång tid. Hur som helst så hann jag med att städa, plantera om min aloe vera, laga mat, öva sångteknik och till audition samt fixa naglarna. Så såg jag såklart på mello också även om det kan var det sämsta året hittills rent låtmässigt. Idag har jag haft lite mer fart på mig själv och hann med allt både tvätta håret, öva sångteknik och måla nail art, allt innan nyhetsmorgon var slut. Bra jobbat jag! Sen ringde Hanna så vi pratade i typ en timme och catchade up lite vad som hänt sen sist, Nu återstår bara att skriva klart detta inlägg och att öva till audition sen ska jag ta en lugn kväll, kanske se en film, kanske läsa min nya bok vi får se!