Gympa sliter tydligen på kroppen vem hade kunnat tro?

Jaha då har hela familjen åkt på semester förutom lilla jag som måste jobba jag är inte alls avundsjuk hehe.. Jag får försöka tänka på att jag iallafall kommer vara tacksam för att ha lite sparpengar när jag börjar Bjärnum sen. Det är en liten tröst särskilt nu när hösten tydligen har kommit första veckan i juli med 13°C och regn.
 
Jobbet rullar på som det brukar men med lite fler samtal än vanligt så här i semestertider. Jag antar att det är för att vi får in samtal till alla bruken i hela Sverige nu om inte deras växlar tar dem. Men det är fortfarande en hel del lugn där jag bland annat har haft tid att läsa ut två böcker och en novell. Jag började med Stina Wolters bok Kring denna kropp som jag köpte till mamma i julklapp, en bok jag rekomenderar varmt hon skriver så otroligt bra och målande. Man blir indragen i minsta lilla känsla det blir som att allt hon skriver om spelas upp för en i huvudet, en väldigt fin och viktig bok. Sen fortsatte jag med Fredrik Backmans Och varje morgon blir vägen hem längre och längre om ett barnbarn och en morfar vars minnen börjar försvinna också den väldigt fin och med mycket igenkänning om man har haft en släkting som drabbats av demens. Sen nu idag läste jag precis ut Liane Moriartys Stora små lögner som även finns som tv-serie på HBO. Jäklar vilken bok! fruktansvärt spännande men samtidigt rolig och med fantastiska karaktärer. Du vet att nån har dött men du vet inte vem eller varför, historien spelas upp från början ett halvår innan det hände bland mammor, pappor, barn, exmän, nya fruar och skandaler på skolgården på den vackra halvön vid havet.
 
 
Efter jobbet har det blivit en hel del träning mer än vad som var planerat från början då jag fick frågan från Putte att komma och köra lite gympa i tisdags och vem är jag att tacka nej till det min gympa-abstinens har ju skjutigt i höjden sen SM i helgen. Vi körde lite lättare på tumbling både framåt och bakåt och jag drog till med min första rondat flickis helskruv på över ett år, hon kan fortfarande! Härligt att ha en kropp som är "hel" också så här mycket har jag inte kört på mina fötter utan skydd sen början av april 2018.
 
Det var ju som sagt ett år sen jag körde min sista riktiga träning nu och jag har kanske kört gympa 4 gånger sen dess bara lite kortare pass när jag varit hemma på lov och det var i februari senast. Det känns i kroppen kan jag lugnt säga, jag har så ont nu, sån sjuk träningsvärk i alla möjliga konstiga muskler jag inte visste jag hade haha. Jag hade planerat att gymma igår redan innan denna träningsvärk och tänkte att det bara skulle hjälpa att träna lite haha men icke nu ser jag så mycket fram emot att få vila ikväll. Först ska jag bara jobba klart.