Bra/dåligt om Valborg

Valborg, sista april, valborgsmässoafton eller vad en nu vill säga men nu är det den tiden igen. Jag har lite blandade känslor inför denna dag, både riktigt bra och verkligen jättedåliga minnen finns från valborg genom åren.
  • Från i nian när mina kompisar söp sig fulla och kaosade i Hemlingbyskogen och jag liten och oskyldig stod och frös och hade knapp panik hela kvällen... haha
  • Till i tvåan när vi halva klassen umgicks uppe en lokal längst upp i Sätra, dansade till Håkan och spelade 'Med Andra Ord' så vi grät av skratt.
  • Till i trean då jag inte hade nånstans att ta vägen och fick sitta hemma ensam i mitt rum med choklad då ingen jag frågat hade bjudit med mig på nånting och jag ville inte riktigt "bjuda in mig själv".
  • Till förra året när vi alla trupp1isar hade svenska cupen helgen efter så vi hade en lugn men jätterolig gympamyskväll både framför kasen inne i stan och sen i gropen i hallen.
Som sagt en salig blandning på bra och mindre bra upplevelser, det som hände i nian är nåt vi kan skratta åt nu, vi var små och osäkra men som min situation var då i trean är fortfarande rätt jobbig. I år känns det nämligen lite som jag kommer hamna i lite samma sits.
 
Förväntningar på hur valborg ska vara och firas skapar denna sits tror jag, för visst vill vi alla umgås med vänner en kväll som denna men för mig med en släng av social anxiety blir högtider som Valborg jobbig om jag inte har ett självklart kompisgäng att vara med. Är det okej att "bjuda in sig själv" eller är det lika bra att bara vara hemma? Det är sånt som snurrat i mitt huvud idag.
 
Som tur är så har dagen fram tills nu på kvällen varit fullproppad med andra saker, jobb och födelsedagsfirande för min morbrors fru så jag har inte behövt sitta hemma och grubbla hela dagen. Nu står valborgsmiddag med familjen näst på tur men resten av kvällen är som sagt oplanerad och jag får se vad som händer då, bra eller dåligt.