Vecka 2,3: Yoga, Alice Babs, company, träningsvärk och trampoliner

Oxveckorna, det är väl det, de här veckorna i januari brukar kallas och ja de lever på en hel del sätt upp till sitt namn. Det finns så många förväntningar man har på att det är nytt år och att man ska ta tag i saker och det är så lätt att börja hacka på sig själv om man inte lyckas. Januari är ju egentligen en hemsk månad att tvinga sig själv ta tag i saker på, det gäller att försöka påminna sig själv om att vi egentligen bara vänt blad i almanackan.
 
Men det har som sagt varit lite tufft nu. Att vara kulturarbetare utan uppdrag för tillfället samt inget brödjobb heller har fått mig att hamna i en liten dipp så att säga. Men vi kämpar oss framåt och tack och lov att jag har fina vänner omkring mig.
 
Vecka 2
Måndagen förra veckan började med en väldigt tidig uppgång efter alldeles för få sömntimmar. Jag fick ju absolut skylla mig själv för det haha men jag behövde verkligen kliva upp och tvätta så det var bara att masa sig upp. Det gick bra att tvätta i alla fall och det kändes skönt att få den sysslan undanstökad. Dagen fortsatte sen lite hackigt, det är som sagt inte det lättaste med motivationen just nu men jag fick undan några saker på attgöra-listan i alla fall. Veckan fortsatte sen i lite samma anda med att fullfölja lite små projekt hemma, söka jobb, blogga, ja sånt som håller en upptagen en stund.
 
På tisdagskvällen var jag i alla fall in på ett cirkelträningspass på gymmet tillsammans med Nicole. Det där med regelbunden träning är ändå nåt jag vill försöka hålla i just nu, så jag inte tappar det totales. Det var ett helt okej pass, lite lagom jobbigt. Alltså det är ju skönt att få röra på sig men såna här pass känns också liksom lite som att åka in till en gymnastikträning och göra bara det tråkigaste och sen åka hem haha.   På onsdagen fick jag hem ramen jag beställt från IKEA så jag äntligen kunde ta tag i att flytta runt tavlor och få upp de senaste posterna jag köpt. Det blev kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig då ramen jag köpt var mycket tjockare än jag trodde och sen passade det inte riktigt med Roddarnas frukost postern över soffan som jag tänkt. Efter mycket om och men samt en del spikhål så satt till slut alla tavlor uppe på väggarna. Jag är inte helt nöjd men det få duga för stunden i alla fall. Torsdagen var jag bara hemma men jag hade lite typ hemmaspa/selfcare fokus och målade bland annat årets första nail art. Det fick bli ett rosa tiger mönster. På fredagen masade jag mig till gymmet igen och körde mitt rehab program och handstående/brytnings styrka.
 
Lördagen var min mest händelserika dag för veckan. Jag och Hjalmar åkte nämligen ut till Alvik för att se Josefin tillsammans med sin frigrupp spela deras föreställning Swing i Radiolan. Josefin spelade alltså Annie Oakley på Chappen i somras och det var några fler chappenkollegor på plats i publiken också nämligen Tuva och Elliot. Det var fint att få träffa dem igen, det var ju ett tag sen vi sist sågs nu. Själva pjäsen var en mysig liten musikteater med Alice Babs musik och det var väldigt fint att få se Josefin på scen. Vi stod allihop och pratade en stund efteråt vilket var trevligt. Varken jag, Hjalmar eller Elliot hade några andra planer för resten av eftermiddagen så då bestämde vi oss för att gå och ta en fika/öl. Vi landade till slut på Gildas rum vid Nytorget och jag passade på att äta lite också. Vi satt och pratade i flera timmar om alla möjliga ämnen, mycket Chappen såklart men också en hel del annat, både högt och lågt, djupt och lättsamt. Det var en väldigt trevlig eftermiddag!
 
Inget i hela min kropp ville kliva upp tidigt på söndagsmorgonen men det vara bara att göra för jag hade bokat in mig på poweryoga och jag visste att jag skulle må så mycket bättre psykiskt och fysiskt om jag bara gick på det. Jag vet inte riktigt vad mina förväntningar var, det var ett tag sen jag gick på yoga men jag vet att jag brukar gilla själva träningsformen. Det var en riktig liten yoga-gubbe som höll i det och han började hela klassen med att berätta var stjärnorna stod sen var han bara allmänt en karaktär liksom. Klassen var hur som helst väldigt givande och ganska tuff så man blev rätt utmanad. Jag är glad att jag gick dit.
 
(Inlägget fortsätter efter bilderna)
 
Vecka 3
Jag hade ändå en hel del träningsvärk från yogan när jag vaknade i måndags. Det kändes bra, då har jag gjort nåt rätt i alla fall haha. Mina planer för denna dag var att åka och ta min påfyllnadsdos av HPV-vaccinet och sen baka ut julen med Nicole. Jag började med vaccinet, då var jag tvungen att åka ut till Solna och gamla karolinska. Jag tänkte först ta en buss från S:T Eriksplan men då hade jag kommit så galet för tidigt så jag promenerade istället. Väl där gick allt supersmidigt jag är ju inte rädd för vare sig sprutor eller nålar så jag satt mest och chitchattade med sköterskan. När jag sen väntat mina 15 min efteråt kunde jag åka hemåt igen och Nicole mötte mig på tunnelbanan.
 
Vi skulle göra vårt årliga julbak fast lite sent. Eftersom vi precis gick om varandra när hon kom hem från Rhodos och jag åkte upp till Boden hann vi inte med julbaket innan jul. Men så här på tjugondagen så passade vi på. Vissa dansar ut julen, vi bakar ut den. Vi gör ju alltid cakepops och de är ju egentligen inte knutna specifikt till julen heller så då passar det ju bra så här efter jul också. Det blev som vanligt en kväll fylld av dåliga skämt, många skratt och cakepops som blev mer eller mindre vackra haha. Ingen av oss hade ju heller ätit nåt sen frukost så vi fick ta en liten paus mitt i och laga potatisbullar till middag haha. En toppenkväll!
 
Veckan rullade sen på ungefär som veckan innan, det är lite tufft just nu från och till men vi kämpar på. Nåt jag är lite stolt över dock är att jag äntligen tog upp mitt senaste översättningsprojekt igen. Jag har en liten tanke på att översätta några låtar från den franska musikalfilmen Les Demoiselles de Rochefort. Det är kanske lite av ett ”vatten över huvudet projekt” då jag liksom inte riktigt kan franska mer än bara grunderna men jag älskar dessa låtar och jag hade ändå velat göra ett försök. När jag började förra gången blev jag dock alldeles för överväldigad och gav upp efter bara några rader.
 
Jag berättade sen om min idé för Hjalmar nån gång i höstas och då var han så peppande och engagerad över att jag borde fortsätta skriva så att det sådde ett litet frö hos mig att ge det ett nytt försök. Sen så efter att ha sett en video tidigare i veckan med en tjej som pratade om att det är bättre att skapa nånting dåligt än ingenting alls så tog jag äntligen tag i texten igen, och jag blev faktiskt klar med ett första utkast av översättningen efter bara några dagar! Det krävdes mycket problemlösning för att få texten att funka men det var både roligt och spännande att försöka. Jag är inte nöjd med alla textrader men sånt går ju alltid att fixa till. Nu har jag i alla fall en hel svensk text till en av låtarna och det känns toppen.
 
Tillbaka till min vecka så var jag äntligen till tandläkaren i onsdags. Det var kanske 7 år sen sist haha… men allt såg bra ut och jag behövde inte ens betala för jag hade så mycket kvarvarande tandvårdsbidrag. Tips att utnyttja det!
 
I torsdags blev det en lite tidigare uppgång för då stod nämligen trampolinhoppning på schemat haha. Jag vet inte riktigt hur vi kom in på det men i lördags när vi skulle gå från fiket började vi prata om olika aktiviteter man kan tycka är kul, typ laserdome, äventyrsbad, paintball, trampolinpark och sånt. Jag skämtade om att jag borde ha ett födelsedagskalas på en trampolinpark när jag fyller 30 haha. När jag och Hjalmar sen satt på tunnelbanan så frågade han om vi inte bara skulle åka till en trampolinpark ändå, typ nu i veckan liksom, bara för kul. Nämen det är allt jag vill! Så vips så var det bokat och nu i torsdags var det alltså dags.
 
Vi hade bokat hopptid mellan kl. 10-12 på Jumpyard ute i Nacka. Jag tänkte när jag bokade att det kan ju inte vara många som besöker Jumpyard klockan 10 en torsdagsmorgon och ja jag hade rätt, det var enbart vi där, hela tiden haha.
 
Jag levde mitt bästa liv! Det är så barnsligt kul att få hoppa på trampoliner och göra volter men också testa alla gamla trampolin-tricks man har haft för sig när man var yngre. Rumpvändningar, spindeln, pullover till mage direkt till pullover och allt var det nu heter. Min dröm var att kunna testa att damma av lite dubblar till grop men tyvärr så är ju dessa trampoliner (väldigt förståeligt) gjorda för barn och vanligt folk som inte har kontroll. De är därför enormt sega och tuffa att både bygga kraft i och behålla den. Jag försökte med några dubbelhalvor och min kropp vet exakt vad den ska göra men jag kunde helt enkelt inte få med mig tillräckligt med kraft i hoppningen för att inte faceplanta i gropen haha. De hade ett liten avgränsat område med bättre trampoliner mer lik de jag är van vid men tyvärr så var inte nån av dem till grop men jag dammade av några 1½skruvar till landning istället. Det är verkligen sjukt hur muskelminnet fungerar. De första försöken kändes alltid lite svajiga men sen var det som att min kropp direkt mindes vad den skulle göra. Det har ju liksom gått runt 6 år sen jag sist snurrade så här men kroppen och musklerna minns som det var igår.
 
Hjalmar levde nog också sitt bästa liv haha och jag försökte mitt bästa att coacha honom i olika volter. Jag kanske inte är världens toppen coach men jag tycker det är kul och Hjalmar vågade kasta sig ut en hel del och körde både framåt och bakåtvolter. Mycket med volter handlar ju om repetition och att liksom hitta nycklarna själv till att låsa upp all teknik och kroppskontroll så det går ju inte att hinna förfina allt på så kort tid men hans utvecklingskurva på volterna var ändå jättestor på bara de två timmar vi var där.
 
Sista halvtimmen spelade vi några spel som fanns där man kunde tävla mot varandra och så körde vi en sån gladiatorerna grej där man ska försöka få ner den andra från en bom. Det gick kanske inte jättebra för min del men jag vill ändå säga att jag vann en runda och det ska jag ha med tanke på att det ändå är en del längdskillnad mellan oss haha.
 
När vi hoppat klart satt vi en stund och stretchade men sen tog vi bussen tillbaka in till slussen för att äta lunch. Jag var sugen på sushi så vi letade upp ett ställe i gamla stan och lunchade där, det var supertrevligt även om jag lyckades välja en sushirestaurang som bara spelade ABBA musik haha. När vi sen skulle åka hem var solen fortfarande uppe så istället för att åka direkt från slussen så föreslog jag att vi promenerade upp till Mosebacke så det gjorde vi. Vi kanske inte fick så mycket mer solljus men det var öppet in till terrassen så man kunde stå där och kolla på utsikten över stan, det är ju en otrolig utsikt därifrån. Det var en jättefin och rolig dag, en höjdpunkt på veckan.
 
I fredags hade jag en väldigt seg dag hemma, jag fick knappt nånting alls gjort. Jag skyller på att jag vaknade med den värsta träningsvärken jag känt på ett bra tag. Hela min kropp skrek, det gjorde liksom ont att andas. Det tar lite på kroppen att hoppa trampolin och köra gymnastik i 2h tydligen. Jag hade träningsvärk på ställen jag knappt kände var rimligt haha. För visst muskelminnet är kvar men många av de där småmusklerna fick ju verkligen sig ett bryskt uppvaknade efter 6 år i dvala.
 
Men på kvällen var i alla fall jag och Nicole äntligen och såg Company på stadsteatern! Jag har tänkt att se den såå länge men det blev liksom aldrig av men nu när det bara var 5 föreställningar kvar så kändes det liksom, det är nu eller aldrig. Vi chansade och gick till biljettkassan en timme innan för att se om det fanns sista minuten biljetter och det fanns det! Det är ett så hett tips på Stadsteatern för de biljetterna går för halva priset av en ordinarie biljett.
 
Jag vet inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av Company, jag hade egentligen inte så bra koll på den mer än att jag kände igen några låtar. Jag hade också hört en del blandade åsikter från folk så jag gick nog in i salongen ganska öppen för vad som. Jag blev glatt överraskad hur mycket jag gillade den. Det är ju en konceptmusikal så det finns ju ingen rödtrådad handling utan är ju mer olika scener som kommer ur samma tema. Den var rolig, jag skrattade en massa, den var också tänkvärd och relaterbar. Skådespelarna/musikalartisterna var väldigt proffsiga och duktiga sångare och allt var väldigt snyggt. Jag gillar hur de använde sig av scenen också, stadsteaterns scen har ju ofta en risk att kännas för stor och tom men det gjorde den inte nu. Några av översättningarna kändes sådär men samtidigt var det också lite skönt för mig som sitter och översätter en del nu att känna att även proffsöversättare får kämpa ibland haha. Är det, det bästa jag har sett? Kanske inte, men det är nåt av det bättre jag har sett de senaste åren. Jag gillade den mycket!
 
Efteråt sprang vi in på ICA på TC och köpte en påse chips sen åkte vi hem till mig. Vi hade tänkt kolla på, På spåret men det blev att vi bara satt och åt chips och pratade, det var en mysig men trött kväll.
 
Min lördag var lite mer produktiv än fredagen, jag tog en lång sovmorgon visserligen men sen fick jag i alla fall klart veckostädningen. Jag såg också en film. Det finns en hel del av Agnès Vardas filmer på SVT play just nu och jag har länge varit nyfiken att se nån av dem. Jag såg ju Sans toit ni loi, eller Vagabond som är den svenska titeln, när jag läste filmvetenskap och jag gillade den så det kändes spännande att se nåt mer. Denna gång blev det Cléo de 5 á 7 från 1962. Den följer en kvinna mellan klockan 17 och 18.30 en sommareftermiddag i Paris när hon väntar på ett provsvar för att se om hon har cancer eller inte. Hennes oro speglas i hur hon tar sig an eftermiddagen och i vilka hon möter, både vänner, bekanta och främlingar. Jag gillade den och jag gillar hur den är filmad, även om jag inte alltid förstår varför Agnès Varda har gjort de valen hon gjort så känns allt så otroligt genomtänkt. Jag har lite svårt att helt sammanfatta exakt mina känslor för filmen mer än att den var intressant, tänkvärd och vacker på nåt sätt. Sen också bara 60-talets Paris! Jag hade inte velat levt på den tiden, men tänk att bara få besöka det för en dag liksom.
 
Jag gick som vanligt och la mig på tok för sent på lördagskvällen så det var en kamp återigen att få mig själv att kliva upp i tid och åka in till poweryogan på söndagsmorgonen men det var än en gång så värt att komma iväg. Jag hade fortfarande en hel del träningsvärk så det var en tuff klass men det gick bra och det var roligt. Nicole tog klassen också vilket var trevligt, alltid mycket roligare att träna med en kompis. Resten av söndagen blev sen en lugn dag hemma, jag tog tag i att tvätta håret och så kollade jag klart på en dokumentär om filmskaparen Alice Guy samt den oerhört knasiga och obehagliga dokumentären Miraklet i Gullspång. Det fick avsluta min söndag.