Vecka 22: Klätterapor, sektliknande dans, vinkväll, och en klassresa till Danmark

"…annars så hör ni från mig om två veckor igen." Jo tjena… haha men här smyger jag in igen sisådär 4 veckor senare. Dessa veckor har innehållit allt och inget och jag tror att sluta skolan blev lite av en chock jag inte riktigt hade planerat och dessa två "lediga" sommarveckor har bara flutit förbi i all hast. Hur som helst så får jag helt enkelt ta upp tråden igen där jag senaste avslutade det hela vilket var v.22!  Det var vår sista riktiga skolvecka men med lite små specialinslag.
 
Måndagen startade med balett vilket var väldigt trevligt sen efter ungefär 2/3 av klassen smet jag i väg för att åka i väg på audition. Tacksamt med audition i Stockholm och inte nere i Skåne för en gång skull haha. Jag slog följe med Erik och Samuel som var i samma auditiongrupp som mig så åkte vi ner på söder. Det var en dansaudition, det gick snabbt och det var inte riktigt min stil på dans, i alla fall delar av korren, så jag försökte mest hänga med så gott det gick och försökte skina som mycket jag kunde i den mer jazziga delen. Det var svårt men en bra lärdom att ta med sig.  Efter så åkte jag och Samuel tillbaka till skolan och så var det en rätt vanlig skoldag efter förutom att folk kom och gick från auditionen. Jag hade min sista sånglektion på SMU. Min andra med Lina och det var en riktigt bra lektion! Jag sjöng no-one but you och det kändes riktigt bra. Det är en köttig låt, ett maraton men jag klara av det och jag kan jobba bra med andning och allt sånt. Den går rakt in i pärmen. Sist på dagen sen körde jag och Ida vår Bridesmaids scen med Jo, vilket gick bra! Det är en rolig scen att göra med mycket utrymme för att leka med texten och viljor.
 
tisdagen började vi dagen på klätterverket ute i Ropsten. Vår balettlärare Eugenia har många strängar på sin lyra och är även en hejare på klättring och nu var det dags för oss att också få testa på. Jag har aldrig klättrat innan och var både taggad och lite nervös. Vi började med att klättra på såna höga klätterväggar med liksom autosäkring och det var så oerhört läskigt. Alltså jag visste att jag var höjdrädd men jag blev verkligen förvånad över hur starkt jag reagerade. Jag gjorde fyra tappra försök och det gick väl okej så länge jag liksom rörde mig men så fort jag behövde stanna för att tänka mitt nästa steg, vilket var ungefär på runt hälften av väggen så fick jag sån enorm dödsångest, lite samma känsla som när man tappar bort sig i luften i en volt, blir jagad i en dröm eller ramlar illa i en trapp typ. Det var så obehagligt och jag hissade ner gråtandes varje gång. Liksom en gråt som bara kom av paniken. Jag var verkligen överraskad själv, jag trodde jag skulle klara mer. Jag skämdes, man vill ju inte vara barnet som gråter liksom. Hur som helst så torkade jag tårarna och gick och körde bouldering i stället. Det var mycket mer min grej, då klättrar man på lägre väggar i uppmarkerade banor i olika svårighetsgrad. Det var svårt men väldigt roligt och ett härligt sätt att utmana sig själv på. Det är också bara så fint att även om jag skämdes för att jag blev så rädd så behövde jag verkligen inte göra det. Mina vänner i klassen är alltid ett sånt jäkla skyddsnät och det är jag så oerhört tacksam för. När vi var färdigklättrade åkte vi tillbaka till skolan och hade en vanlig eftermiddag. Den bestod av vår sista lektion med Sanna, där de som inte sjöng veckan innan fick chans att sjunga, och sen sist på dagen hade vi vår sista ensemble med Janne.
 
onsdagen hade vi sång med Lina på morgonen, jag sjöng inte denna gång utan fick bara njuta av mina kära klasskompisar stämmor. Efter hade jag ett litet hål som jag tror jag spenderade med att öva sång, jag minns inte helt. På balettklassen efter lunch hade vi zumba i Humlan i stället. Vi såg halvt ut som en sekt när vi stod där i ring och dansade haha men det var så roligt! Härligt att kunna vara utomhus och så unnade vi oss glass efteråt innan sista lektionen som var jazz med Maria. En ganska vanlig klass, lite diagonaler och lite korre.
 
Officiellt var jag på ett "jobbmöte" på torsdagen men jag kan också ha kommit hem på eftermiddagen med en helt ny frisyr. Jag behövde fixa håret innan examen och jag menar jag har ju bäst närvaroprocent av alla så det var väl bara mer än rätt att unna mig en liten frisörstid en torsdag. Jag brukar ju göra mitt årliga besök i början på augusti men detta år ville jag såklart se som bäst ut till examen. Jag gick som vanligt till Tyra på Urban Hair, hon är toppen! Det blev det vanliga, lite toppklippning och slingor men sen hade jag en annan plan också. Jag har nämligen varit väldigt sugen på att klippa curly-bangs ett tag nu men inte riktigt vågat. Men nu fick det äntligen bli av! Och jag är så nöjd! Det blev så jäkla snyggt och det ramar in mitt ansikte precis lagom. Jag var klar hos frisören runt 13 så det blev lite för tight om tid att hinna in till dansklassen efter lunch och eftersom vi inte hade nån lektion efter den sen heller så valde jag att åka hem i stället och bara ta en lugn eftermiddag hemma.
 
fredagen hade vi vår sista steppklass vilket betydde först lite stepp och sen fick vi testa Lindy-hop. Det var så enormt roligt! Jag vet att jag har testat Lindy-hop på nåt Ockelboläger för typ 100år sen men jag mindes verkligen inget från det. Vi fick testa en handfull grundsteg som vi sen kastade oss emellan. Häften av oss förde och andra hälften blev förda och så roterade vi så man fick chans att dansa med alla förare. Som den som blir förd är det verkligen bara att hänga med i svängarna så att säga haha. Det var så mycket dansglädje och skratt! Efter hade vi balett, också en väldigt rolig klass. På lunchen hade vi vårt sista fredagsmöte. Tänk att vi ändå höll i det, hela trean! Bra initiativ Bella! Och bra jobbat klassen! Sen avslutades dagen med sista nivåjazzen för terminen. Vi hade Benjamin Trossö igen och denna gång utan tunnelbanekaos så vi kunde ha hela klassen. Vi fortsatte med koreografin från veckan innan och den gick betydligt bättre nu. Förstå mig rätt, jag strugglade fortfarande som fan haha men den hade fått landa lite mer och det gick också helt okej att ta in det nya. Jag fick jaga mycket men det var väldigt roligt.
 
På fredagskvällen stundade ettornas vokalkonsert. Så efter skolan var vi ett gäng som var och åt middag på EatNam innan vi tog oss till Stefanskyrkan. Själva konserten sen var jättefin! De är så enormt duktiga allihop, jag var väldigt berörd!
 
Jag minns inte riktig vad jag gjorde lördag förmiddag och dag. Jag var hemma bara och höll säkert på att småstäda och fixa med saker. Men sen på kvällen åkte jag först in till stan för att snabbprova en klänning till examen. Klänningarna som jag hade beställt hade inte funkat nån av dem och nu började ju tiden rinna ut. Jag hittade en superfin klänning på & Other Stories men jag hann inte köpa den för jag var tvungen att springa till tunnelbanan. Hela klassen var nämligen bjudna hem till Ceca på Lidingö för vinkväll med henne och Eugenia. Nämen hur trevligt!? Ceca hade fixat lite mat och snacks, vi spelade gissa låten och satt och pratade mest hela kvällen. Det var fint att få umgås hela klassen tillsammans med Ceca och Eugenia utanför lektion och också få tid att prata lite mer än vad man annars hinner göra. Kvällen bjöd på massa skratt och givande samtal, det blev inte så sent heller för på söndagen var det nämligen dags att åka till Köpenhamn!
  
Texten fortsätter efter bilderna!
 
Tåget gick 07.20 på söndagsmorgonen så det var uppe med tuppen som gällde. Jag var ändå förvånansvärt pigg när jag klev upp vilket jag var tacksam för så jag packade ihop allt och åkte in och mötte upp klassen på centralen. Första tåget till Malmö gick väldigt smidigt, vi satt ganska utspridda över hela tåget så jag satt och kollade på säsong 2 av Bridgerton hela resan. Tåget var till och med i tid!? Det är första gången på flera år som jag åker till Skåne helt utan förseningar. Väl i Malmö samlade vi ihop oss och hoppade på Öresundståget ner mot Köpenhamn. Det var ett väldigt fullt tåg som tog en stund på sig att komma i väg men när vi väl åkt så gick allt bra och vi var framme i Danmark lagom till Lunch. Så då passade det ju bra att äta lite lunch också så vi var ett gäng som hittade en uteservering på ett torg ganska precis vis Støget. Jag hade ätit lite matsäck på tåget så för mig blev det bara lite pommes men det var trevligt. Jag satt även och sminkade mig vid bordet haha. Nöden har ingen lag ibland, särskilt när lampan inne på restaurangens toa knappt funkade.
 
När alla hade ätit upp promenerade vi bort till Nyhavn för att ta bilder och turista vid alla färgglada husen. Vi satt oss också efter en stund på en ny uteservering, vid vad som tydligen var Nyhavns äldsta hus, och drack öl, eller i mitt fall en på tok för dyr somrig drink haha. Det var fantastiskt sån tur med vädret vi hade. Efter en stund kände jag och Ida oss sugna på glass så vi tog saken i egna händer och passade sen på att ta en liten promenad på piren runt Det Kongelige Teater innan vi mötte upp Alice, Alex, Filip och Anna och kikade lite inne på & Other Stories, som var typ den enda butiken som fortfarande var öppen så pass sent på en söndag.
 
Nu började tiden dra ihop sig för showen på Wallmans så vi tog oss dit och möttes av en glad Johan i dörren. Det var kul att ses igen och samtidigt lite galet att det redan hade gått en månad sen RENT. Väl på plats vid våra bord möttes vi av bubbel och såna stora sprakande tomtebloss (alltså inte såna små pinnar utan stora men jag vet inte vad det heter men ni fattar). På Wallmans så serverar ju artisterna också så vi hade kvällen till ära bl.a. Daniel som gick i trean när vi gick i ettan på SMU som vår servitör, mycket trevligt! Själva showen sen var fantastisk! Det var en salig blandning av sång, dans, show och cirkus. Vissa delar gillade jag mer än andra, men så är det ju alltid. Men jäklar vilka stjärnor de är hela bunten! Otroliga sångare, dansare och cirkusartister. Maten var också toppen. Vi var alla så nöjda!   När showen var klar blev det dansgolv med DJ nere framför scenen. Hade det varit under "normala" omständigheter så hade jag nog åkt hem efter showen, den är ju ändå 4h lång allt som allt med maten och allt sånt. Man hade kanske dansat lite på dansgolvet men sen called it a night. Men vårt tåg gick inte förens 02.47 så det var bara att fortsätta dansa så att säga haha… Nej men man fick försöka mota bort tröttheten så gott det gick och fördriva tiden med att antingen dansa, sitta vid bordet eller pausa en stund ute i entrén.
 
Wallmans stängde runt 1 så medan andra gäster tog sig till nån efterfest på en närliggande klubb promenerade vi mot tågstationen. Vi satt en stund där tills stationshuset stängde sen fick vi ta oss ner till perrongen och vänta där i stället, vi var ett trött gäng krigare nu alltså haha. Tack och lov så rullade tåget in på perrongen tidigt så vi kunde sitta de sista 40min och vänta på avgång inne på tåget. Resan till Malmö gick smidigt förutom lite störiga fulla medpassagerare (män) som höll på och brölade och jag vet inte vad hela resan…
 
Halv 3 på natten var vi framme i Malmö, vi hade ungefär en halvtimme innan tåget mot Stockholm skulle gå. Så då passade jag, Alva och David på att borsta tänderna utomhus haha. Borsta tänderna utomhus har man väl gjort men inte mitt i centrala Malmö framför centralstationen mitt i natten. Det var en upplevelse, nästan lite filmiskt typ. Strax efter 4 gick äntligen tåget och det var ett nytt och fräscht snabbtåg vilket var trevligt. De flesta av oss sov nog mesta delen av resan och även jag gjorde tappra försök att sova men jag kan helt enkelt inte sova på tåg. Till slut gav jag upp och satt och kollade på Bridgerton och sen Queen Charlotte i stället. Själva resan gick annars smidigt, runt 05.30 klev det dock på ett helt gäng pensionärer vars enda uppgift i livet verkade vara att väcka hela tåget… De väsnades, ropade, pratade högt och påpekade att "oj här sover visst folk!". En gubbe lyckades också med konsten att dunka sin väska i varje jäkla yttersäte, på båda sidor av gången, hela vagnen igenom… Det var som att vi hade hamnat i en buskis-sketch. Väl framme i Stockholm sen efter nästan 28 vakna timmar i sträck skyndade jag mig hem för att i alla fall få in nån timme sömn.
 
Jäklar vilken maraton helg vi hade och så fantastiskt roligt det var! Jag är så glad och tacksam!