emelie

Nästan i kapp! Det tog ett tag haha men så är vi framme vid förra veckan, vecka 8. Tåget hem på söndagen blev som sagt aningen försenat så efter ca. 3½ timmars sömn så ringde mitt alarm på måndagsmorgonen och det var bara att kliva upp, fixa det som fixas gick och åka in till skolan för Sondheim redovisning, nämen jag var så trött. Jag och Ida körde igenom numret några gånger sen ställde vi alla i ordning i salen och körde igenom Sunday en gång innan det var dags att släppa in publiken. Jag var inte så nervös alls tills precis innan vi satte i gång, jag och Ida öppnade ju alltihop och hjärtat kändes som det skulle hoppa ur bröstet, otroligt dåligt tajmat av nerverna. Det gick bra till en början med allt vi sjunger i början av numret men just när själva låten skulle börja så fick jag en helt galen blackout, det kom bara gibberish ur munnen på mig. Men vi tog om där vi var och sen gick resten av numret precis som vi övat tack och lov men jag kände mig riktigt skärrad. Tydligen hade jag sett lugn ut men det var en fasad kan jag ju säga, jag dog inombords. Det där är verkligen hemskt när det händer, som att helt plötsligt leva sin värsta stressdröm, fy! och jag var så besviken på mig själv. Det blev i alla fall en väldigt fin redovisning, folk är så duktiga!

 

Jag var inställd på att Sondheim blocket skulle bli en utmaning men inte alls på det här sättet och jag har skämts att jag inte lyckades vända det helt till nåt positivt. Jag har inte varit mitt bästa jag precis även om det blev bättre med tiden. Men jag har som sagt haft väldigt svårt för min låt och gillade väl egentligen ingenting alls med den. Inte min typ av låt, inte min typ av humor och inte det jag hade sett fram emot att jobba med. Jag har varit avundsjuk på alla andras låtar och i början var det nästan jobbigt att bara höra de andra jobba med sånt jag verkligen hade velat jobba med. Det är en så jäkla dålig egenskap jag vet! Jag har lärt mig mycket av den här erfarenheten i alla fall, hur man ibland måste kunna rulla en bajskorv i paljetter. Men det positiva är också att det var väldigt kul att få jobba med Ida och det har varit fantastiskt att få ha Niklas Riesbeck, jag hoppas att jag får chansen att jobba med honom i framtiden och kunna visa en bättre sida av mig själv.

 

Jag vet inte hur jag orkade med resten av måndagen men det gjorde jag. Jag var en sista sväng till sjukgymnasten och fick lite nya övningar och sen avslutade vi dagen med en fysisk teaterklass. Vi körde metal-kull, I steal och sen jobbade vi i par eller i mitt fall en trio med vad jag har för mig är Michael Chekhovs arketyp gester som vi skulle göra med varandra. Typ lyfta, vrida, kasta, omfamna med mera. Det resulterade i många knasiga men roliga situationer. 

 

Jag gick och la mig väldigt tidigt på måndagskvällen sen men det spelar typ inte så mycket roll för så här veckan innan lov så är man trött hur det än är. Tack och lov så började vi tisdagen med yoga på Marias klass. Det var verkligen så tacksamt och härligt och efter när vi bara skulle ligga på golvet och andas så var det första gången nånsin jag faktiskt kunnat göra just det. Jag brukar alltid få ont eller känna mig låst eller frysa men jag kunde verkligen bara ligga där och slappna av och det kändes otroligt. Jag trodde nog aldrig den dagen skulle komma.

 

Tisdagen fortsatte sen med ett hål där jag passade på att öva lite sång och på eftermiddagen sen så hade vi sista lektionen med Pelle innan vi går in i slutprod, så de sista som skulle göra sin interpret gjorde det. Så avslutades skoldagen med att vi jobbade klart med Words på ensemblen. Vi fick även testa att sjunga i kvintett med bara en person från varje stämma vilket var kul. Jag är så stolt över mig själv hur långt jag har kommit när det kommer till stämsång. Det handlar verkligen om att träna sina öron och sitt muskelminne. Jag hade i princip aldrig sjungit kör innan jag började i Markaryd för 4½ år sen. Det har lönat sig att struggla på med diverse alt-stämmor och andra sopran. Det är alltid kul att kunna se sin egen utveckling.

 

På kvällen i tisdags var vi inbjudna på genrepet av Mlimas berättelse på Playhouse. Det är alltid lika kul att bli inbjuden till Playhouse man vet aldrig vad som väntar en. Jag, Elvira och Ida var och åt middag på ett fik innan också vilket var trevligt! Pjäsen liknade nog inte nåt jag sett innan, den handlade, enkelt beskrivet, om handeln med elfenben. Den var väldigt snygg men jag vet egentligen inte riktigt vad jag tyckte. Det kändes som nåt saknades, nåt jag inte riktigt kan sätta fingret på, det var som jag väntade på nåt som aldrig kom. Men det var kul att får gå och se scenkonst och skådespelarna var väldigt skickliga.

 

I onsdags hade vi, hör och häpna, sovmorgon! Livets liv! Jag hade dock sånglektion vid tio och planerade att vara inne strax efter nio för att förbereda mig. Min morgon hade dock andra planer för jag han åka till Kärrtorp innan jag kom på att jag glömt min väska med alla mina ACL grejer hemma så det var bara att åka tillbaka och hämta. När jag sen satt på tunnelbanan igen så var det totalstopp på hela röda linjen mellan TC och slussen… Kvart i tio nånting var jag framme i skolan så det var den förberedelsen… Hur som helst så gick min sånglektion bra ändå, jag hade Oscar för första gången, alltid spännande med en ny sånglärare som kan ge en lite nya tankar att jobba med. 

 

Dagen fortsatte med att vi fick se ettornas Tjechov redovisning och sen efter lunch var det som vanligt massa dans. Först balett, vi jobbade vidare med stången, med adagiot på golvet och så fick vi en ny och tung grand battement övning också på golvet. På jazzen med Maria sen jobbade vi både teknik i massor med olika kombinationer över diagonalen och så fick vi en ny korre i lite oldschool musicaljazz till Judy Garlands Get Happy. En kul men krävande klass. Efter allt dansande fortsatte dansandet på ACL. Det är alltid tufft att köra på onsdagar efter 3h dans men det går. Det var ett tag sen jag var på plats så det gällde att damma av stegen och sånt igen men det gick bra.

 

I torsdags började vi dagen med teater, först sittande med en sista del av recapen som vi håll på med där vi fick ställa frågor och sen körde vi på med motsatt hela havet stormar, klappleken och en rejäl throwback till i ettan med lite Meisnerteknik och upprepningsövningen. Det känns som det är mycket som faller på plats nu vilket är kul. Lektionen efter var det dags att se på tvåornas redovisning av deras Workshopblock. De har jobbat med Cabaret och det var en jättefin redovisning, kul att få ett litet smakprov på vad som kommer på deras Comedy sen i vår.

 

Efter lunch hade vi nivåjazz och Patrik var tillbaka. Det var en tuff klass, kroppen kändes väldigt sliten men jag levde också mitt bästa liv för vi fick köra grand jeté med sax alltså saxlant med andra ord. Mitt ess i rockärmen så att säga. Vi gör inte så ofta svårare hopp så det var kul att få skina lite.

 

Sist ut för dagen hade jag enskild röst med Anna vilket gick bra. Rösten är också nåt som verkligen har fallit på plats för mig, det har varit en omställning eftersom jag haft så pass dålig talteknik som har slitit väldigt mycket men nu är jag grundad och hälsosam och har egentligen bara problem med att inte kunna säga bokstaven Ä utan dialekt haha. Eftersom vi hade enskild röst som sista lektion så slutade jag lite tidigare och kunde komma hem och ta tag i lägenhet och mig själv, som jag inte hade haft vare sig tid eller ork att ta tag i förens nu. Jag tvättade håret, städade, lagade mat, tvättade och diskade. Jag var igång nonstop hela kvällen men det var så jäkla skönt att få allt gjort.

 

I fredags så redovisade vi våra steppsolon på morgonen. Det var en toppenredovisning, alla var så duktiga och hade så snygga solon. Verkligen inget var den andra lik och det fanns så mycket personlighet som lös igenom för alla. Väldigt roligt att få se! Mitt solo gick också det bra, det var en blandning av enkla små steppsteg och rytmiserade stora hopp och hjulningar haha, ganska så mycket, jag, så att säga. Jag kanske inte kan göra coola stepp-tricks men jag kan göra tricks och lägga in stepp. 

 

Dagen rullade vidare med en köttig balettklass. Vi körde verkligen igenom hela skolan, alla övningar vid stången, allt på golvet, piruettdiagonalen, alla småhopp och den stora hoppdiagonalen. Det var kul, det gick bra men kroppen fick kämpa. Efter lunch hade vi nivåjazz med en ny gästlärare, Timmy. Att jag tog mig igenom det klassen alltså! Han var också hård och krävde mycket av oss. Det var högt tempo, hög nivå och svåra tekniska grejer. Sen gjorde vi en mer Contemporary korre i slutet i en stil jag nog inte riktigt har gjort innan. Det var riktigt kämpigt och tårarna brann lite i ögonen men jag var väldigt beslutsam och det gick, särskilt en gång tycker jag verkligen att jag fick till det, i alla fall någorlunda. Jag hade också bestämt mig innan att om han ber några få att gå upp så ska jag ta den chansen vilket han också gjorde. Jag gick upp tillsammans med Elin och Nicole, jag gjorde kanske 50% fel men jag gjorde det och jag kämpade. Det är fanemig värt nåt! 

 

Sista innan vi fick lov var skolmöte sen var vi fria att gå och då blev det till att gå ut ta en öl (ett glas bubbel, ja ni känner mig) och fira Elin som fyllde år dagen till ära. Väldigt trevligt även om jag inte blev så långvarig för jag var så galet trött. 

 

I lördags hade jag runt 9½ timmes skärmtid på telefonen så ni kan ju gissa hur den dagen spenderades… men det var behövligt det också. Jag var tillbaka på banan igen i söndags med att städa, gå med sopor, källsortera, laga mat och sen hade jag ACL på kvällen. Jag hoppade in för Anna den här gången vilket gjorde att jag hamnade med Alex, Gustav och Samuel (samt Alice som dök upp sen) som brukar gymma efteråt så då hängde jag på, jag med. Jag körde bland annat både bänkpress och marklyft vilket jag inte kört på år och dar. Det var kul och jag är starkare än jag tror även om jag inte tar lika mycket som förr. Det var kul att gymma tillsammans med andra, det är mitt favoritsätt att gymma på annars tycker jag det kan bli så oerhört tråkigt.

 

Nu går vi in i en välförtjänt lovvecka, lite öva men mycket vila ska bli mina ledord.