emelie

Första veckan på vårterminen kom och gick och det har känts lite som att vara ett siden plagg och bli kastad i en torktumlare. Alltså jag älskar att vara tillbaka! jag har saknat alla mina vänner så mycket och det är alltid en ynnest att få umgås med alla hela dagarna det var dock mitt mående som åkte bergochdalbana med mig hela veckan.

 

Det var trött och ovant att kliva upp 06.30 förra måndagen, när mitt larm ringde trodde jag först att jag hade råka ställt det fel för det kändes som det var mitt i natten. Vi hade bara två schemalagda lektioner på måndagen vilket kanske kan låta lite men den ena var jazz med Gustaf som, som vanligt var fullspäckad med 100% energi från början till slut. Det var superkul att dansa igen och vi gjorde en korre till In the Heights som jag älskade. Kroppen blev klarvaken om jag säger så haha. Efter den lektionen hade vi hål som jag mest spenderade med att stretcha lite och diskutera Les miz med folk så det måste ju ändå räknas lite som researcharbete eller? haha. Efter lunch hade vi vår sista klass för dagen, balett med vår kära vikarie Anders Hammar. Förra året efter jul hade vi honom och hela klassen kunde knappt gå på över en vecka pga. träningsvärk så vi var lite nervösa haha. Tack och lov blev det en tuff men mer lagom klass, så träningsvärk absolut! men hanterbar. Det blev en pangstart på terminen men kroppen hängde ändå med och det måste jag tacka "skamchatten" för haha. Vi var några som gick ihop och hade en gruppchatt där vi varje gång vi tränat under lovet, skrev "jag har tränat" och då skickade alla andra applåder och den hjälpte verkligen jättemycket för motivationen att hålla igång under lovet.

 

På tisdagen började dagen med teater och vi startade upp vårt Les Miz projekt på allvar nu. Det kommer bli väldigt kul, lektionen gick till att diskutera handlingen och skriva ner nyckelord som vi kan börja jobba kring. Nästa lektion var ett fys-pass, det låter tack och lov värre än vad det var, fokuset låg på stabilitetstyrka mer än kött och även mycket höft-rörlighet vilket jag verkligen behöver mer av. Det var ett bra pass och lagom tufft så här på uppstartsveckan. Efter lunchen hade vi jazz med fokus på att kolla ungefär var vi ligger i nivå nu efter höstterminen sen avslutades dagen med interpret. Som alltid är det superkul att få lyssna på mina fantastiska klasskompisar sjunga. Efter skolan var vi några som inte riktigt kände för att åka hem direkt så vi gick och fikade en stund, det var väldigt trevligt! En efter-skolan fika är alltid en bra idé.

 

Onsdagen blev min absolut tuffaste dag på länge, jag har haft lite hälsoproblem från och till i typ 1½ år nu som jag varje gång jag försökt söka vård för alltid blir dumförklarad av läkare... detta hände nu ännu en gång och min bägare rann verkligen över. Jag vaknade kl 5 på onsdagen i full dödsångest och för att plussa på, på det hade jag även enorm mensvärk, troligtvis för jag redan gick och spände mig så mycket. Nämen jag visste inte riktigt hur jag skulle ta mig igenom dagen, jag visste bara att jag i alla fall behövde ta mig till skolan för där finns folk som kan ta emot mig och tack och lov för det, det är en sån jäkla trygghet. Första lektionen var massage och även fast jag inte riktigt kunde ta vara på det fullt ut för jag hade så ont så tror jag ändå att oxytocinboosten från massagen ändå hjälpte lite. Jag krigade mig igenom baletten sen hade jag utvecklingssamtal i teater. Jag var nog lite väl skör för att ha utvecklingssamtal egentligen men vi tog oss igenom det. Jag hade ett till utvecklingssamtal efter lunch, men då i sång. Det kändes tack och lov väldigt boostande bara men det är också enklare att se sin utveckling i sången än teatern. Jag fick sen hoppa in mitt i street-lektionen, det var lite av en challenge när man missat början av korren haha men vi körde på och det var kul. Så här på eftermiddagen började jag långsamt må bättre, jag hade inte lika ont och att ha fått prata av sig lite och bara fått vara bland vänner lättade på ångesten, jag hade ett sista utvecklingssamtal för dagen i balett sen åkte jag hem och kunde återhämta mig så gott jag kunde efter dagen som varit. 

 

Torsdagen var en bättre dag, jag var fortfarande skör men mycket mer stabil. Dagen började väldigt lugnt, vi hade teater första lektionen och den gick till att börja med researcharbete för lite olika områden vi blivit indelade i när det kommer till Les Miz och allt omkring. Min grupp fick själva musikalen vilket var ganska skönt då jag kan ganska mycket om den redan men också kul att få lära sig lite mer. Lektionen efter det var balett men fokuset låg på rörlighet, styrka, stabilitet och stretch vilket var väldigt skönt. Det är alltid bra att liksom få tag lite i kroppen igen så här i början på terminen. Efter lunchen sen hade vi jazz med Gustav igen, köttigt som vanligt haha. Koreografin var lite lugnare denna gång men vi drog också över nästan 20 min för vi körde den om och om igen så många gånger haha. Nämen mitt huvud var så utloggad på slutet att jag knappt visste om jag gick åt höger eller vänster på golvet haha. Dagen avslutades sen med ett utvecklingssamtal i stepp och så blev jag kvar en stund extra i skolan också bara för att umgås lite innan jag tog tag i att åka hem, klassiker ändå.

 

Jag var fortfarande rätt skör på fredagen också med en del ångest och nu började jag liksom känna mig jobbig också. Jag vill ju inte gå och sprida negativ energi till andra bara för jag har en tuff vecka. Självkänslan fick sig verkligen en turn men vi kämpar på som vi alltid gör. Jag tog mig igenom steppen med nöd och näppe. Baletten gick bättre sen efter lunch fick jag lite ny energi. Vår jazzlärare Maria är tillbaka från föräldraledigheten och det var väldigt kul att ha henne tillbaka. Det var en kul klass och vi avslutade den med att köra den första korren vi körde med henne i ettan. Det är få gånger det händer, men jag kunde verkligen känna att jag har utvecklats i dansen, jag minns att jag tyckte den korren var både svår och snabb i ettan och nu var den bara piece of cake och så rolig! Åh vad jag behövde det! Efter skolan åkte jag hem och grät en skvätt... haha det behövdes men sen kom Nicole hit och spelade På spåret med mig och det blev en riktigt bra och rolig fredagskväll. Nämen kan jag nämna oftare hur mycket jag älskar mina vänner, jag tror inte det!

 

Jag hade planerat för en riktigt lugn hemmadag på lördagen, bara glida runt och inte göra så mycket men universum hade andra planer. Min chef hörde nämligen av sig på morgonen och eftersom jag ändå var ledig så fick det bli en heldag på jobbet. Jag stod uppe på herr och ecco hela dagen och tänkte att det skulle bli en lugn dag men alltså vi hade den sjukaste kunden jag nånsin varit med om! Det var alltså en kvinna som kom i i butiken runt halv ett på dagen med sin mobil i nåt väldigt avancerat handhållet stativ och hon gick och filmade skorna samtidigt som hon pratade nåt östasiatiskt språk till nån slags live-sändning på sin mobil. Hon började sen komma fram med skor och hon ville ha dem i alla olika storlekar och gärna olika färger så höll hon på i nästan fem timmar! Hon köpte tillslut 24 PAR SKOR!!! hon köpte alltså skor för över 20 000 kr! Det var det sjukaste jag varit med om! Min teori är att hon måste vara nån slags personal shopper eller liknade och att folk liksom köpte skorna av henne från hennes live men ändå! Det var en spännande lördag indeed. Jag var så trött när jag kom hem att jag knappt orkade prata med mamma på telefon haha.

 

Jag sov stadiga 9h natten till söndagen, det behövdes verkligen sen hade jag en väldigt lugn dag. Det var inte förens på eftermiddagen som jag började få lite saker gjorda som att tvätta håret t.ex. haha. På kvällen sen kom Arvid över på en fika vilket var jättetrevligt vi kollade även på lite gamla videos så jag fick bl.a. återuppleva min, Elin och Veras gymnasiearbete-föreställning som jag inte tror jag sett sen 2014 när det begav sig... haha det var en upplevelse, det är mycket man har glömt bort att man gjort. Det var ett bra avslut på en stormig första vecka.