emelie

Vips så susade vi in i Mars med samma tempo som månaden innan. Men tack och lov att februari äntligen tog slut.

 

Vecka 10

Efter en lång arbetsvecka var det oerhört tacksamt att ha en ledig måndag vecka 10. Jag hade också oerhört tur med vädret, det var inte bara soligt utan varmt också. Jag hade lite sysslor att få klart hemma sen passade jag på att ta en promenad och sätta mig på en parkbänk och njuta av solen. Jag hade dock egentligen inte tid att sitta och sola för jag skulle filma en selftape. Det var inte en monolog heller utan en scen ur manuset och i och med att jag hade så kort tid på mig och inte hann fixa en motläsare så fick jag helt enkelt spela in de andra replikerna och sen lägga det i Audacity och pitch-ändra så det skulle låta som det var tre personer haha… Tur att man är lite påhittig ibland. Jag filmade på måndagen men blev inte helt nöjd så jag filmade några gånger på tisdagen också. Att filma selftapes är toppen oftast men det är lätt att bli väldigt självkritisk.

 

Jag jobbade enbart två jobbpass denna vecka, en väldig kontrast mot veckan innan. Men det var också rätt skönt för jag behövde min lediga tid till att öva, återhämta mig och göra auditions.

 

Veckans första audition var på torsdagen, det var för en show på en färja och jag har sökt detta jobb förut, alltså för en tidigare säsong så jag visste ganska väl hur det skulle gå till. Jag hade inte jättestora förhoppningar dock, förutsättningarna var inte bra, jag hade inte övat så mycket som jag borde, jag hade dragit på mig en snuva och låtarna som man skulle förbereda passade inte min röst så väl. Men jag gick dit och gjorde det jag kunde och laddade erfarenhetskontot. Nicole var också där, samt en hel drös treor från smu och lite annat folk man känner och känner igen från auditions. Det var trevlig stämning på plats. Min grupp började med dansprov och hör och häpna de körde en lite kortare uppvärmning! Nämen hur trevligt! Koreografin sen var lite latin-inspirerad men inte för svår. Utmaningen var dock att golvet var så oerhört halt på klack så det kändes som man fick kämpa för att hålla sig på benen. Hur som helst så gick det helt okej, jag blev nervös men jag gjorde det jag skulle. Efter dansen var det sång, vi fick först öva kort med pianisten och sen var det dags att gå in till juryn. Jag hade som sagt inga förhoppningar alls på sången och det gick väl ungefär som jag trodde.

 

Efteråt när jag var klar för dagen passade jag på att promenera i solen längs Hornsgatan ända fram till slussen så tog jag tuben hem därifrån. Nicole var i en senare sång-grupp än mig men när hon var klar kom hon också ut till mig och så köpte vi lite fika och tog med oss ut och satte oss på en parkbänk i solen resten av eftermiddagen. Solen värmde verkligen, det var så oerhört trevligt!

 

Veckans andra audition var på lördagen och det var ute på Skansen. Vårvärmen som det hade bjudits på tidigare i veckan var nu som bortblåst och det var riktigt kyligt ute när jag på morgonen tog spårvagnen ut på Djurgården. Jag mötte upp Elvira så vi åkte ut tillsammans och eftersom vi var rätt tidiga på plats så promenerade vi runt lite inne på Skansen innan de öppnade dörrarna till auditionlokalen. Väl på plats kom även Alice så vi blev ett litet gäng, tillsammans med de andra sökande på plats då också såklart. Det var en väldigt varm och trevlig stämning på plats och när man inte var inne i rummet så satt man i en loge och bara pratade med de andra som var där. Själva audition gick sen sådär… jag var nervös och gav ett lite för långsamt tempo till pianisten och när jag sen försökte dra på så hängde han inte med och hela låten kändes bara som en lång kamp om tempot mellan mig och pianisten. Så här i efterhand så borde jag bara ha brutit och tagit om men det är ett så svårt beslut att ta i stunden. Min röst lät bra tycker jag men allt det andra var ett haveri.

 

Efteråt när både jag, Elvira och Alice var klara promenerade vi från Djurgården in till Fältöversten och åt lunch på Thelins. Jag åt en helt gudomlig räkmacka! Nämen det var till och med avokado på, vilket jag inte såg när jag valde den! Liksom vilken lyx! haha. Hur som helst så hade vi en väldigt trevlig lunch och satt och pratade om allt från branschen till livet i allmänhet. På kvällen sen var det dags för mellofinal så då kom Nicole hit för att vi skulle kolla tillsammans. Jag var rätt nedslagen efter utgången av auditionen men det var skönt att inte sitta ensam och ha nåt roande att kolla på även om det bästa med hela finalen enbart var Björnzone haha.

 

Vecka 11

Det var dags att komma tillbaka till danssalen igen och tur då att mitt jobbschema vecka 11 passade perfekt så jag kunde ta veckans alla tre proffsklasser på BA. Det var Malin Emmoth från Stockholm Highheelers som höll i jazzklasserna för veckan och det var klack för hela slanten. Malin hade klack-workshop med oss på SMU så jag har tagit klass för henne innan, men då var det bara fokus på klackteknik och inte så mycket fullt ut dans så det här var nåt lite annat. Det var ”across the floor” i klack och det var koreografier i klack. Fötterna var möra så att säga, men det var så oerhört roligt! Vi gjorde tre olika koreografier men alla var väldigt klassiskt jazziga. Det var tre utmanande men roliga och lärorika klasser, jag är så glad att jag kunde gå på alla tre.

 

Jag jobbade tre eftermiddagspass och ett kortare helgpass men det var allt för veckan, skönt på ett själsligt plan men sämre för bankkontot kanske. Men vi är fortfarande i mellan säsong så det finns inte så många pass att ta.

 

På torsdagskvällen hade jag min sista audition för denna auditionperiod. Det var en lite annorlunda audition, först för att den låg på kvällen men också för att den kändes lite mer workshopig. Det var för en barnteater-turné och själva auditionen var på BA. Det var samma produktionsbolag som låg bakom denna som höll i auditionen på Skansen helgen innan så jag hade ju redan träffat regissören och så.

 

Hur som helst så åkte jag dit efter jobbet och det var jag och en annan tjej som hade auditiontid samtidigt och även hon hade varit och sökt på Skansen helgen innan så istället för att börja med att vi fick sjunga så började vi med att jobba tillsammans med i salen båda två. Det var inget klassiskt jurybord heller utan bara regissören och kompositören och ett piano. Vi fick lära oss en nyskriven sång från föreställningen på gehör på plats och sen fick vi en text och en form som vi skulle sjunga och läsa allt i. När vi gjort det några gånger så fick den ena gå ut och så arbetade vi enskilt i rummet där vi fick ännu en ny text ur manuset där vi spelade med regissören som motläs så det var också bara att köra på. Lite chockartat men på ett sätt också skönt att få allt material på plats för jag släppte verkligen all nervositet. När allt är nytt så kan man ju liksom inte ”göra fel” utan det är bara att känna impulserna man får och gå på dem. Det var väldigt roligt allting och jag känner ju mig mest trygg med teater så det var härligt att känna att man får visa sin bästa sida för en gångs skull. Innan jag var klar så fick jag sjunga min sång jag hade med mig också och det gick bra tror jag. Jag hade inte kört just den låten med livekomp på jättelänge så det blev än en gång att jag gav lite fel tempo, men denna gång bröt vi och hittade rätt istället.

 

Helgen sen bjöd förutom på ett jobbpass även lite tid till att måla naglarna och så gick mitt och Alice schema ihop för första gången på två månader så vi kunde ses och gå på museum tillsammans. Vi var på Sveriges museum om Förintelsen och passade på att gå på visningen de hade. Museet i sig var väldigt intressant men visningen var under all kritik. Det var som att hon som höll i den hade en prompter framför ögonen med allt hon skulle säga. Hon bara stod rakt upp och ner med armarna längst sidorna och rabblade fakta i samma monotona tonläge och tempo helt utan inlevelse eller känsla. Så oerhört tråkigt när det är ett sånt gripande och viktigt ämne. Men det visar på att man kan vara en otroligt historiker/forskare osv men att förmedla den informationen man sitter på är en konst i sig.

 

När vi var klara på museet så gick vi och fikade på Sweets by Camilla, det var oerhört trångt men vi fick ett bord. Vi åkte sen till Fridhemsplan och kikade i lite olika vintage och secondhand butiker innan vi hittade ett sushi-ställe för att äta lunch. Det var en oerhört trevlig dag och vi hade så mycket att prata om och catcha up på. Kvinnan på sushi-stället vet nu halva vår livshistoria haha. Det blev en dag med mycket prat och många skratt, så välbehövligt!

 

Vecka 11 låter ju på pappret som en rätt trevlig vecka och det var den! Men den var också invaggad i ett stort moln av beslutsångest. I grund och botten så var det ett positivt beslut jag skulle ta och ett beslut på ett otroligt lyxproblem men ändå, jag som knappt kan välja vilken mat jag ska äta eller vad jag ska klä på mig utan att få beslutångest våndades verkligen. Det var på ett sätt alltså, jag hade svårt att komma ihåg att äta ens. Men jag tog ett beslut tillslut och jag är väldigt stolt över mig själv för det, jag tänker att jag kommer skriva mindre kryptiskt om detta längre fram men just nu får det bli detta bara.

 

Vecka 12

Det tog en stund men nu är vi framme vid veckan som det faktiskt är! Det har varit den första veckan på 5 veckor som jag inte haft en audition eller behövt spela in en selftape. Det är absolut ett lyxproblem men det har varit skönt att få landa och återhämta sig lite.

 

I måndag och tisdags var jag och tog proffsklasserna på BA på förmiddagen. Det var heels på jazzen denna vecka och visst att jag har dansat i klack förut men heels är verkligen en helt annan typ av stil och det var första gångerna jag tog just heels. Det var lite Bambi i början när vi skulle gå över golvet, lite läskigt att hitta sitt sass och sina höfter liksom. Jag har mycket att lära men jag tror ändå det var lite bättre på tisdagens klass. Mycket handlar om självförtroende bara. Vi gjorde sen samma koreo båda dagarna och den var snabb men så väldigt rolig! Det var till Benjamin Ingrossos Kite och den var väldigt lekfull men ändå sassy. Jag levde mitt bästa liv trotts att jag fick rejäla brännsår på båda knäna av att glida ut på dem på golvet. Dansglädje är underbart och jag är så glad och stolt över mig själv som går och tar dessa klasser varje vecka nu. 

 

När det kommer till jobb så hoppade jag in ett kort extra pass på måndagen men annars hade jag bara riktigt långa pass. Alltså det rullar ju på bra och så men det är köttigt att vara på jobbet i 9h, hela dagen går ju verkligen.

 

I onsdags så passade jag och Nicole äntligen på att gå och se musikalen Matilda på Stadsteatern. Vi har alltså pratat om att gå i nästan två månader nu haha, bättre sent än aldrig. Vi var först och åt sushi och sen köpte vi sista minuten biljetter och vi fick ändå bra platser, så det är verkligen ett tips. Matilda i sig är inte nån favoritmusikal hos mig, jag såg den när den gick i Malmö men kände väl meh. Det är en barnmusikal och det är inte riktigt min grej även om barnen är jätteduktiga. Det som lyfte denna version dock var verkligen den vuxna dansensemblen. Det var så otroligt snygga nummer och de var så jäkla tighta hela tiden. Sen var ju Robert Fux underbar som rektor Trunchbull och Lisette T Pagler (Fröken Honey) vill jag bara ska sjunga i mitt öra jämt tack. Jag har en massa åsikter som vanligt men den var absolut värd att se!

 

Jag har sen haft en ledig helg denna vecka vilket har varit skönt. Det har varit mycket som har snurrat i mitt huvud dessa veckor så alla vardagssysslor och annat blir så lätt åsidosatta men nu har jag kommit ikapp lite igen. Igår eftermiddag var Nicole här också och vi köpte thai mat och kollade på Crazy, Stupid, Love. En trevlig och lugn lördagskväll.

 

Det har varit några intensiva veckor och det är mycket som står på agendan nu framöver också men det känns härligt att komma in i våren ordentligt nu. Det är min favoritårstid!