Fika, fys och dramatiska tårar

Mental träning hörrni och bara lite extra self love är något en verkligen behöver mer av här i livet har jag märkt och särskilt om en går en högintensiv musikalartistutbildning och också kanske inse när det är läge att ta en paus och reflektera lite.
 
Hur som helst så är ännu en intensiv Bjärnumsvecka förbi och vi börjar verkligen närma oss slutet på denna första period, det märks att det trappas upp. Mycket av stressen kommer runt TP som ska redovisas nästa vecka, det ska finslipas, repas, fixas med ljud & ljus, gås igenom och alla har sin egen vision som så klart inte är det lättaste jämt, men vi kämpar på vissa rep skrattar man så man gråter och andra vill man bara slita sitt hår.
 
Annars så började vi denna vecka med att fira Mattiaz som fyllde år i måndags, jag, Emma och Alex hade ju bakat regnbågstårta hela söndagen till Mattiaz och den blev tack och lov en succé sen hade även Mattiaz själv bakat och så kom vår fina Karin (en äldre dam som bor på kroppe och är lite som vår extra mormor här haha) med vaniljbullar så mycket fika blev det!
 
På dansen började vi veckan med ett härligt fyspass och springrunda där jag än en gång tog mig igenom 3,6 km, det är jobbigt när det väl är igång men jag gillar verkligen fyspassen och att få känna sig helt slut efteråt. Annars så har vi fått ut all koreografi nu till den lyriska vilket resulterat i helt sjuka blåmärken/brännsår kombos på knän, rygg och axlar... dansa gör ont. Men jag älskar att få dansa mer lyriskt så det är värt det. Vi hade vår sista balett innan höstshowsperioden vilket känns lite tråkigt eftersom vi liksom precis kommit igång med det och jag gillar balett. Sen hade vi en väldigt rolig stepplektion i torsdags med väldigt mycket energi och glädje från verkligen alla. Att dansa steppkoreografier är så galet kul och det kändes väldigt bra att vi hade övat mycket stepp förra lördagen så man var väl förberedd.
 
Sången denna vecka har varit att öva mycket själv, öva, öva, öva lite för mycket även då jag inte riktigt behärskar alla tekniker jag jobbar med så min röst har varit aningen trött på mig. I tisdags hade vi även mickteknik, den vi skulle haft för typ en månad sen, jag sjöng Paramore's Ain't it fun men nja det gick inte så bra jag var för nervös och för ouppvärmd, kul att få sjunga i mick igen dock.
 
Vi hade inte jättemycket drama denna vecka då Adde, vår lärare, var sjuk men de två lektioner som vi hade jobbade vi vidare med Stanislavski så vi jobbade med känslominne och berättande. Det blev känslosamt för att uttrycka det enkelt. Vi fick jobba med att observera varandra när vi berättade om både minnen och påhittade minnen som gjort oss arga och vi fick testa på att framkalla känslor till en replik genom vårt känslominne så lite mot method-acting hållet. Det är både skrämmande och intressant hur mycket man kan påverkas av minnen och i slutet på övningen var det många inklusive mig själv som grät eller på annat sätt triggade verkliga känslor. Det är spännande att testa på.
 
Vi avslutade veckan med MUKU med Mattiaz denna gång och med fokus på Andrew Lloyd Webber och Stephen Schwarts, dvs modern musikalhistoria som jag gillar och är lite nördig kring. Sen blev eftermiddagen till att öva stepp med Amelia och så fastnade vi några timmar till i skolan och bara satt och pratade vilket bara var trevligt och ett skönt break från allt övande. Så vips så var helgen här igen.
 
På fredags eftermiddagen tog jag, Alex, Emma och Johanna en lite tripp till Gräddhyllan lantcafe utanför Markaryd för en fika, så välbehövligt och mysigt med lite miljöombyte. På kvällen sen var det fest hos de som bor i kollektivet på Verumsvägen. Jag vet inte riktigt vad som hände, jag var taggad innan och jag hade ändå haft en helt okej vecka på ångestfronten men bara jag klev in så blossade allt upp igen. Jag önskar verkligen med hel mitt hjärta att jag skulle bara kunna stänga av denna konstanta oro över vad andra tycker om mig, det skulle göra mitt liv så mycket enklare. Det blev tillslut för mycket iallafall så jag gick hem, grät en skvätt eller jättemycket och har sen spenderat helgen med att städa, fixa och bygga ihop mig själv igen.
 
Mål för nästa vecka som kommer bli tuff är att våga skina, våga göra fel och inte bry mig om vad andra tycker om mig.