ont, ont, aj

 
efter ennu en hemma-dag känner jag att mina planer för den veckan går i stöpet... 
Det blev inge köpis idag men jag tänkte att jag ska väl hitta på nåt iallafall, men ickesanicke nä för kl 08.40 vaknade jag imorse med mensvärk från hell och den kände inte för att släppa i första taget... Så där försvann mina planer för dagen helt. Runt ett tiden började den ge med sig och jag fick lite kraft att röja undan de sista plugget, spela piano och tvätta håret på smikborstarna.
 
Jag åkte även på en visit till mormor och fikade och pratade med henne i några timmar sådär, hon är alltid så rolig mormor med alla sina historier, konstiga idéer och uttryck.
 
Nu håller jag tummarna på att iprenen hjälper så jag kan känna mig någolunda som en normal människa resten av kvällen men det är tveksamt det...
 

snöslask.. jahapp..

 
det här lovet ska jag minnsan göra skillnad på, jag ska vara hurtig, social och inte bara sova och gå runt hemma inne och inte göra ett skit.... jo tjena...
 
Jag drog upp rullgardinen imorse och möttes av en syn av ca 5cm bötsnö på marken och gjorde en tyst överenskommelse med mig själv.
- Jag stannar nog inne idag.. det blir bäst så!... haha.
Nä men med tanke på gårdagens tidiga uppstigning och aktivitet hela dagen så unnade jag mig en "inte göra ett skit dag". Jag hann bla med lite piano, tv-serie tittande och allmänt fejsbookande.
Men runt fem fick det va slut på de fasonerna för då bar det av mot träningen, den var frivillig för oss som tävlade igår men jag kände att jag var tagg så jag tar min vila imorn istället.
Det var en riktigt köttig träning där vi körde mest bord men det behövdes och jag fick till en massa bra pik-tshockas, vi körde oxå trampolin och styrka.
Vi hade även lite tillskott till gruppen av två nya killar och det är ju alltid kul med mer folk, vi som är så få. 
 

 
När jag kom hem kollade jag på svt:s dokumäntär om när hiv kom till sverige. Det är helt sjukt egentligen när man tänker på det hur extremt omänskligt det flesta hanterade situationen det är nästan så jag vill börja gråta för de stackrarna som fick utstå denna hemska behandlig samhället.
Hela det här ligger ju så väldigt långt ifrån en själv och jag tror det är det som gör det intressant. Det är nutida historia som ligger så långt bort men ändå så nära och det är nåt man sällan får veta nåt om. Sen tror jag också att Jonas Gardells serie fått upp iallafall mitt intresse om hur det var för den berörde mig så mycket, jag tror aldrig jag har gråtit så till en serie förut, den ger det hela en mer mänsklig insikt. Har ni inte sett torka aldrig tårar utan handskar än, se den!
 
(Bild lånad från spiderchick.nu)
 
Jag måste även i allt detta allvar lite skyldigt erkänna att jag är lite halvt nerkärad i båda huvudrollsinnehavarna, men de är verkligen så söta båda två... haha
 

uppe med tuppen och iväg på tävling

 
05.45 Ringde klockan imorse...
07.00 Bar det av mot hudik
09.50 Började förträningarna för oss.
14.30 Var det äntligen dax för tumbling och lite senare trampett,de grenarna som jag och Alice var med på.
15.30 Skulle tävlingen ha slutat
16.30 Slutade den...
 
Om man bortser från den tidiga starten, de långa väntandet och fördröjningningarna så var det en bra tävling. Jag körde bra på både tumbling och trampett men mest på tumbling, jag köttade på ett varv som jag aldrig har klarat tidigare och som jag testade första gången i tisdags och gjorde det med sånt stil att det var och kändes helt amazing!
Så jag är glad och nöjd över min tävlingsinsats.
 
                                       Jag och Alice taggar för tävling!
 
(Om det är nån som undrar var jag gjorde på min bloggfria dag igår så kan jag bara säga att jag städade och pluggade, inte vidare intressant you know... haha)