Vecka 44, 45: Rehab övningar, Rocky Horror, jazzklack, och gymnastik i världsklass
Vecka 44
Efter ett bra tag utan dans var jag tillbaka i danssalen igen på daglig träning på måndagen. Det var för mig en helt ny person som höll i klasserna denna vecka men jag gillade hennes klasser jättemycket. Det var långa och gedigna uppvärmningar och det var mycket fokus på teknik vilket jag verkligen uppskattar. Det är ganska ofta dessa proffsklasser mest handlar om koreografi, vilket visserligen också är kul. Men jag saknar teknikträningen.
Tyvärr hade jag dock väldigt ont i låret och ljumsken i mitt högerben. Direkt när jag hoppar över min rehab så kommer smärtan tillbaka som ett brev på posten. På gymnastikträningen på måndagen var jag så less på att ha ont att jag mest kände för att skrika rakt ut men jag åkte ändå dit och försökte göra det bästa av situationen. Det fick bli rehab övningar och sen massa handstående för det är typ det enda som inte gör ont. Det gick dock inte bra det heller… jag var liksom bara helt slut i hela kroppen och allt kändes tungt och då är det lika bra att åka hem. Ju längre veckan gick och ju mer rehab jag fick in desto bättre kändes låret tillslut i alla fall. Jag satte också in megastöten och åkte in och körde mina gym-rehab övningar. Det borde jag ju verkligen göra minst en gång i veckan men jag vantrivs så galet i gymmiljön att det är en kamp att ta sig dit. Jag ska försöka bättra mig.
Förutom dans och rehab så var inte veckan så värst intressant tyvärr. Det blir beckmörkt direkt och så fort det börjar bli mörkt så är det som vanligt som hela jag bara tar kväll och det spelar ingen roll att klockan knappt är fyra. Jag fick i alla fall iväg en del jobbansökningar och massa sånt. Men annars blir det mycket korsord, och sång vid pianot.
På lördagskvällen hände det dock grejer för då mötte jag upp två saknade Chappen-tjejer, Matilda och Bea, och gick på specialvisning av The Rocky Horror Picture Show! Jag har ju älskat Rocky Horror sen jag upptäckte musikalen genom Glee för en massa år sen och har sett filmen 100 tals gånger. Jag har ju även spelat Magenta i vår egen lilla mini-uppsättning under smuloween 2021 men jag har aldrig varit på en riktigt visning av filmen på bio. För er som inte är inbitna Rocky Horror fans så är det alltså en grej att filmen visas på bio där man under filmens gång ska skrika, kommentera, häckla och kasta diverse saker upp i luften i reaktion till saker som händer i filmen. På dessa visningar, särskilt utomlands brukar det även finnas en så kallad shadowcast, ett gäng skådespelare som helt enkelt spelar upp hela filmen mimandes framför duken.
Nu var det alltså dags för mig att få uppleva exakt en sån visning komplett med shadowcast och allt. Jag var så taggad och hade självklart på mig min Magenta utklädnad. Otroligt att förklädet jag gjort med hjälp av säkerhetsnålar och ett gammalt lakan fortfarande håller haha... Det var iallafall en superrolig upplevelse! En stor eloge till de som anordnar detta på Bio Zita. Jag var inte riktigt med på allt som skulle skrikas ut och så men det var bara kul att få sjunga med och skratta åt allt tokigt som hände.
Det var också så kul att få träffa och umgås med Matilda och Bea igen! Vi har ju inte setts sen vi alla lämnade Chappen i somras och det fanns mycket att catcha up på. Så efter visningen stannade vi kvar och satt i baren vid bion och när den stängde gick vi vidare till MAX för lite nattmat. Det var så trevligt och roligt! Förhoppningsvis kan vi ses snart igen och kanske även få med lite fler Chappen-folk som bor här uppe runt Stockholm.
Det blev rätt sent och sen fick jag också djävulens moder till mensvärk när jag kom hem så det blev inte att kliva upp tidigt och åka iväg på yoga denna söndag. Men det blev en gymnastikträning på kvällen i alla fall och med lite mindre smärta än veckan innan kunde jag våga mig på lite volter igen. Jag la mest fokus på att öva olika kombinationslängor på AG-golvet. Hjulningar, spagathandvolter, bomflickisar. Jag försökte jobba på stil och flöde. Sen var det ledigt i kuddgropen vid trampolinen så då passade jag på att chocka kroppen med att damma av lite dubbelhalv i både grupperat och pik. Den sitter rätt bra i muskelminnet alltså och är rätt så luftig och kontrollerad men jag gillar fortfarande inte dubblar så vi får se om jag vågar ta upp den till md-grop nån gång här längre fram.
Vecka 45
Jag undrar när träningsvärken från gympan ska börja lägga sig för än kommer den efter typ varje träning, i alla fall om jag har kört mycket volter. Men hellre träningsvärk-ont än annat ont.
Denna vecka började lite annorlunda med ett provjobbpass på en av mina favoritpryl butiker inne i stan. Det var lite istället för en arbetsintervju vilket ändå kändes uppskattat för då fick jag ju chans att känna på hur det är. Det gick i alla fall bra och de var trevliga men det är ganska få timmar på kontraktet de erbjuder så vi får se hur det blir.
På tisdagen och onsdagen var jag tillbaka i danssalen och det var jazz klack på agendan denna vecka med Malin Emmoth. Alltid lika roligt! Och utmanande. Det är inte ofta så man får chans att öva teknikdiagonaler på klack så det gäller att ta tillfället i akt. Det gick ändå helt okej tycker jag. Det var ett tag sen jag hade på mig klackarna men jag kände mig ändå helt okej placerad och grundad i kroppen. Det är verkligen så roligt att dansa och jag försöker att lägga ner pressen jag ibland sätter på mig själv den mer stjälper än hjälper. När jag liksom bara dansar och inte bryr mig så mycket så är det som att nånting lossnar och jag hoppas jag ska kunna bygga på från det.
Efter några ganska tunga veckor med rätt mycket hopplöshetkänsla så vände det lite denna vecka då jag blivit kallad till ändå rätt många auditions. Det är lite blandat till vad dem är till men det känns både spännande och kul. Som vanligt ligger alla auditions typ samtidigt så skytteltrafik kommer behöva åkas men som sagt det är som det brukar haha. Jag har en hel del material jag ska lära mig i alla fall så mycket tid har gått till instudering och diverse övning under andra halvan av veckan. Det är några veckor kvar men det känns bra att börja i god tid.
Jag fick även iväg lite ansökningar och selftapes till några reklamfilmer och fick också vara den som tar med sig mobilen med stativ och allt ut utomhus för jag behövde få till en helkroppsbild och det blev så dåligt ljus hur jag än gjorde inne i lägenheten. Tack och lov gick det inte jättemycket folk förbi haha men alltså att fota en helkroppsbild av sig själv är verkligen inte lätt.
På fredagskvällen kollade jag på, På Spåret och sen nya Frankenstein filmen som jag dock känner att jag inte riktigt gillade så mycket som jag tänkte att jag skulle. Den har ju fått lite blandad kritik men jag brukar gilla Guillermo Del Torro’s filmer. Den här föll dock tyvärr platt för mig. Jag vet inte om det är jag som har för dålig koll på boken eller om jag missade nåt. Men jag tyckte den liksom aldrig kom igång ordentligt trotts sin långa speltid och att den kändes lite hackig typ, oklar i sin riktning och dramaturgi men samtidigt förutsägbar. Jag hade svårt att känna nåt för karaktärerna och den kändes plastig på nåt sätt och ja, platt. När den var slut kände jag liksom bara, hap! Jag hade verkligen högre förhoppningar.
Lördagen gick till största delen åt till att kolla på nordiska mästerskapen i truppgymnastik. Det var tur att det var lite paus emellan klasserna så jag hann äta och städa och sånt för annars så satt jag verkligen bänkad. Det var verkligen Sveriges tävling i år i både mix, dam & herr med alla svenska lag på pallen. Så sjukt fin gymnastik det bjöds på! Herrtävlingen var dock nånting helt utöver det vanliga detta år och att KFUM tog guldet var sjukt stort. Det var senast 2013 som ett svenskt herrlag tog guldet före ett danskt på NM. Danmarks herrar är ju liksom knappt mänskliga i hur svårt de kör. Men denna gång var det lite för högt satsat från Danmarks håll och de levererade inte allt som tänkt. KFUM däremot körde både svårt och oerhört stilrent och var så jäkla värda det guldet. Så kul att få se!
På söndagen valde jag att skippa yogan på morgonen. Jag kände att jag behövde få ta igen lite sömn. Det var skönt att få sova ut men sen hade jag svårt att få nånting gjort. Helgen hade överlag känts ganska tung och jag ville nog helst bara gå och lägga mig igen men jag såg till att komma iväg på gymnastikträningen på kvällen i alla fall. Min onda ljumske är lite mer hanterbar nu och det kändes ändå som en bra träning. Jag gjorde det jag brukar ungefär. Övade brytning, körde lite kombinationslängor, övade lite side arial och så har äntligen mina rondat saltos börja få ordentligt med kraft igen. Jag hoppas på att kunna dra på sträckten om inte allt för länge för både grupperad och pik kändes toppen. Träningen fick sen avslutas med lite stretch även om Stefan nog helst hade velat att jag testade köra väggsalto… men det spar jag till nån annan gång haha.








