emelie

Jag kom på att jag inte riktigt har förklarat riktigt vad det är jag gör i showen eller vad den ens handlade om eftersom det har varit ganska mycket hemlighetsmakeri kring det hela men om jag ska fortsätta skriva dessa inlägg så kanske det krävs lite mer förklaring haha. Så hela showen kretsade kring en varietégrupp som reser land och rike runt med sin show så alla i klassen hade varsin roll, t.ex. jag och Stine var dansare, Alex var trapetsartist, Emilia var lejontämjare, Natanael var Starke Adolf och Alicia var Cirkusdirektören för att nämna några. Sen var showens olika nummer antingen att de utspelade sig "backstage" med alla dessa roller på cirkusen eller så var dem helt enkelt nummer som våra roller spelade i. Det är därför det är en så salig blandning av scenkläder på alla bilder haha.

 

Hur som helst så var jag med i sammanlagt 15 nummer (om en räknar medleyna som 1 nummer) och antingen dansade, körade, skådespelade, dansade och körade samtidigt eller sjöng mitt solo. Jag hade ett eget effekt(teater)nummer med en väldigt gymnastig gammal tant haha och mitt solo var låten Faith av Stevie Wonder feat. Ariana Grande i slutet av "Graffiti-medleyt" dvs. streetdance-medleyt Jonna, vår gästlärare från Bjärnum koreograferat. Att förklara en hel show i text är inte det lättaste men förhoppningsvis blir dessa inlägg lite lättare att förstå om en inte var där.

 

Efter en lyckad premiär helg gick vi in på några av våra tuffare föreställningar nämligen alla veckans skolföreställningar för gymnasium och högstadier här i byn. Att spela för skolungdomar är aningen speciellt hehe... jag kommer ju själv ihåg när jag gick i högstadiet och vi skulle åka och se nån pjäs och jag personligen ville döda alla jäkla bebisar i min klass som inte kunde bete sig som folk... 

 

På måndagen spelade vi för gymnasieskolan som vi delar matsalen med och vi var beredda på lite allt möjligt men det var faktiskt en riktigt bra publik, de klappade, skrattade och tjoade när det behövdes, jag tror de ändå tyckte att det var en bra show och det var skönt för oss att börja veckan så. Vissa nummer togs emot bättre än andra särskilt de mer allvarsamma numrena var lite svårare men så brukar det ju kunna vara. Hur som helst så gillade dem min tant vilket var kul och också graffiti-medleyt vilket gav mycket energi.

 

Tisdagen var en two-show-day precis som de har på Broadway eller West End, vi körde första showen klockan 10 för en svårflörtad högstadiepublik jag vid vissa tillfällen hade lust att sparka nåt hårt i huvudet på... Alltså det hade kunnat varit mycket värre, de flesta var en toppenpublik men det var några störiga småpojkar som så klart skulle sitta längst fram och dryga... matchokulturen som vanligt... Det var roande att stirra ut dem tills de blev obekväma iallafall så fort en hade chansen haha. Publiken på kvällsföreställningen vägde dock upp för den jobbiga publiken från morgonen för på kvällen spelade vi nämligen för omsorgen alltså människor från olika boenden med olika funktionsvariationer och det går knappt att få en mer uppskattande publik! Det märktes verkligen hur mycket det betydde för dem att få komma och kolla. Efteråt skulle det delas ut blommor och tas bilder och kramas, de var så fina!

 

På onsdagen fick vi lite sovmorgon tack och lov sen spelade vi vår allra sista skolföreställning för veckan och det var en blandning av gymnasiet och högstadiet i publiken vilket vi vid detta lag ändå var ganska vana med. Men de var ändå en okej publik förutom några mindre incidenter och olyckligt nog en jäkla tjomme som skrek en riktigt elak kommentar under ett av våra mer allvarliga nummer... Annars var det en till bra show, det är otroligt hur vi ändå lyckades hålla en så hög energi genom alla dessa intensiva shower. Onsdagen var dock speciell av en annan anledning också, det var nämligen sista gången vi körde showen i sin originalform men det visste vi såklart inte just då...