emelie

Som sagt när vi åkte hem från kulturhuset i onsdags eftermiddag hade vi ingen aning om att vi nyss gjort vintershowen 2019 i sin originalform för sista gången. Det har ju varit lite små-skador, sjukdomsfall (mig själv inräknat), ångest och stressrelaterade saker som har följt oss under showperioden, det är tyvärr nåt som är svårt att undvika dock har vi ändå haft ganska mycket tur kring det hela men i onsdagskväll så fick vi väldigt tråkiga nyheter. Vår egen starke Adolf, Natanael har fått körtelfeber och kan inte vara med i de resterande showerna. Sån otur och så tråkigt! vi gör ju detta tillsammans och det blir inte samma sak när nån saknas. Det sjukaste var ändå vilken jäkla kämpe han har varit som har kört nästan alla shower så pass sjuk och ändå bidragit med sån energi till alla oss andra, så mycket att det knappt märktes hur dåligt han mådde. Fattar ni den mentaliteten alltså wow! men samtidigt är det livsfarligt så tack och lov att inget allvarligt hände innan han kollade upp det.

 

I torsdags spelade vi för Kommunal på deras årsmöte men innan var vi tvungna att göra om delar av showen för att täcka upp för Natanael och allt han gör. Det gick relativt smidigt ändå så för publiken skulle det inte märkas men det märks självklart för oss att nån saknas. Vi körde en bra show och gjorde verkligen det bästa vi kunde med förutsättningarna men det kändes att det inte var helt 100% och att energin inte riktigt var där den brukar. Vi är alla en tjugondel av denna show och det kanske inte låter som så mycket men när någon saknas särskilt nån som sprider så mycket energi så inser man hur stor en tjugondel faktiskt är.

 

Efter en intensiv showvecka hade vi fredagen ledig vilket kändes välbehövligt men sen var det bara på't igen på lördagen snacka om att få testa på hur det skulle vara att jobba professionellt med 9 shower i veckan. En ledig dag gjorde susen och det kändes som folk hade fått landa lite mer, showen är i sin nya version och det gäller att bara göra det bästa av situationen och Natanael fick sitta i publiken och peppa oss därifrån. Lördagen var också en two-show-day och matinéföreställningen filmades. Det blir alltid lite mer nerver när det ska filmas men jag tycker ändå vi höll oss förvånansvärt lugna förutom lite småmissar här och där haha.. Det var personligen inte min bästa show men, men. Egentligen hade det varit bättre att filma kvällsföreställningen istället för då jäklar var det drag. Först så kom ju Axel ner hit hela vägen från Uppsala för att gå på showen! fattar ni vilken fin vän jag har alltså! sen så kom nästan hela S&M klassen från förra året och kollade på kvällsföreställningen och de var taggade till tusen vilket gav oss massor av energi! Åh vad härligt att få köra för en sån publik som visar så mycket kärlek och uppskattning, alla nummer får genast ett uppsving så kvällsföreställningen kan ha varit en av de bästa jag gjort. På kvällen sen passade jag på att umgås med Axel och sen var vi några som hängde och åt middag i Alex rum vilket var mysigt.

 

Så vips var det söndag den 3 februari och vi var framme vid vår allra sista föreställning av Freak Out vintershowen 2019 efter veckor av slit och hårt jobb var vi i mål! Det kändes både vemodigt och samtidigt lite overkligt men vi var taggade på att leverera en hejdundrande sista show! och sagt och gjort! Publiken var kanske inte den mest högljudda men med vår egen starke Adolf, Natanael på första raden som spred energi med ett stort leende så fort en fick ögonkontakt fick vi den energin vi behövde ändå. Att stå där i publiktacket kändes på nåt sätt overkligt vi var verkligen klara nu och jag var så enormt tacksam! Att få göra denna resa med dessa underbara människor som min klass består av! Så mycket kärlek! så jäkla grymma och proffsiga och bara helt igenom fina människor hela bunten! Wow vad jag tycker om er! och wow vad glad jag är att ha fått varit med om detta!