emelie

Att hitta utan internet är lättare sagt än gjort var något vi märkte under dagen haha. Innan vi kom fram till Brick Lane hamnade vi på Old Spitalfields Market och planen var ju marknader så vi gick in där en sväng först och det är verkligen så sjukt mysigt att bara gå runt och kika i de olika stånden. Hanna köpte ett par solglasögon och jag blev faktiskt ett par skor rikare, ett par jättefina skor i äkta skinn.

 

Till slut fann vi oss på Brick Lane iallafall och det var lika mysigt att gå runt där. Jag köpte en ny och väldigt mycket finare tygkasse men annars blev det mest att vi gick runt och kikade. Vi tog sen en paus i en höstig park med ett glas färsk frukt och hamnade i "publiken" till ett högljutt skrik-bråk mellan en medelålders kvinna i turban och en yngre man... de satt på varsin sida om parken och skrek åt varandra... en kan inte mer än att skratta åt det.

 

Sen ungefär här börjar vi irra bort oss haha, Hanna frös och ville hitta nånstans att äta jag var mest hungrig så vi kom ut i slutet av Brick Lane och vi började gå åt det hållet som det kändes vi kom från. Tillslut gick vi in på nån liten kafé typ för att äta nåt och ja kvallen var väl inte i högsta klass om jag säger så.... men en billig lunch iallafall och vi kunde fortsätta leta efter vägen. På hållet vi gick åt såg vi för första gången nu den där äggbyggnaden och den hade vi ju inte sett förut och Google-maps sa att vi var på fel väg så vi vände tillbaka.

 

Men Google-maps utan internet funkar tydligen inte så felfritt som jag ville för vips så hoppade den och visade nu att vi var på fel väg... Så det var bara att vända tillbaka igen. Det mest intressanta är hur vi missade den stora äggbyggnaden när vi kom från de hållet haha...

 

Tillbaka på Liverpool Street Station hände kanske resans största slump väl ner för trappan springer jag på Lucas från teatern! vi hann bara byta några ord men det var kul att ses igen. Världen är bra liten ändå, det är intressant att tänka på det för hade vi hittat rätt från början, bara tagit den andra ingången som jag först tänkte eller att jag hade tagit rulltrappan istället hade vi gått om varandra.

 

Hanna och jag kände för mer marknad och tog oss mot Camden på eftermiddagen och efter lite felåkning och en läskig gubbe som petade sig mellan tårna och följde efter oss i tåget.... kom vi äntligen fram till ett folkfullt Camden Market. Resten av eftermiddagen spenderades där bland allt folk och allt krimskrams innan det var dags att åka tillbaka till lägenheten igen.

 

Nu skulle en kunna tro att dagen var slut för mig men jag hade ju det bästa kvar! för jag skulle äntligen så träffa mina teater munchkins Elin och Vera igen. Vi var på Veras och Celias pub där de jobbar hela kvällen, åt mat, drack drinkar och bara pratade och skrattade. Vi har inte setts sen i somras och det fanns verkligen så galet mycket att ta igen och det var så sjukt kul att äntligen få ses igen. Jag hade verkligen en amazing kväll och det bästa avslutet jag kunnat få på London vistelsen.